Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjelpande mig med att dikta sagor, som är ganska svårt,
äfvensom att svälta och frysa, hvilket är ännu svårare . . .
Allt det der kan ej skada, tänkte jag, utan bör tvärtom
göra samma nytta som en koppning.»
Presidenten stirrade glasartadt på moralpredikanten,
utan att ännu hitta rätt på något lämpligt infall att sticka
emellan med.
»Ni kan ej beskylla mig för brist på öppenhjertighet,»
fullföljde den trasige moralisten; »men jag tycker det är
ingenting att hålla på. .. När jag såg er betjent skala ut
och in i rucklen häromkring för att leta rätt på en liten
flicka, som var tolf år för sex år sedan och hette Amanda,
så anade jag genast, att det var någon gammal flinthård
klippa, som ändtligen remnat, och då beslöt jag proppa i
remnan så mycket som kunde gå uti den och ännu mer. . .
Det är för rasande roligt att så der ibland få ge en
med-menniska på pelsen, i synnerhet när pelsen är af sobel,
såsom fallet är med eder.»
»Upplys mig om denna flickas öde och säg mig hvar
hon finns, så skall jag hederligt vedergälla er för ert
besvär,» tog nu ändtligen presidenten till ordet.
»Om jag sade er, herr president, att denna flicka dött
i elände, hvad skulle ni då säga?» frågade magistern.
»Dödl. .. Dött i elände!» upprepade presidenten, lutande
hufvudet mot bröstet.
»Det vore rysligt, inte sannt?... Men genom döden
hade hon likväl fått slut på eländet... det vore ändå en
tröst, knapphändig, jag medger det, men i alla fall bättre
än ingen .. . Det är ju icke ert fel, att hon lade sig att
dö, innan ni fick tillfälle att klä’ henne i siden och beströ
henne med juveler; allt det der kunde ni anföra till er
tröst. . . Men, herr president, tänk om hon ännu lefde ...»
»Hon lefver då!» utbrast presidenten och andades något
lättare.
»Om hon lefde... lefde i elände, vore försjunken i
laster ... det vore rysligare, det, hans nåd ... Ni skulle
svårligen kunna klä’ henne i siden och juveler, ty det vore
ungefär detsamma som att servera ett rötägg på en assiett
af guld . . . Minsann det vore möjligt att bjuda främmande
på den rätten eller ens få aptit på den sjelf... Ni skulle
derför nödgas fly hennes åsyn, men hennes förbannelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
