Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taren; »men dl hände sig, att en den vackraste blomma
uppspirade på hans ansigte — en blomma, som visserligen
hadc knopp af stöpt bly, men som icke desto mindre kunde
skryta med de purpurrödaste blad, och var den blomman
den vackraste man kunde skåda. Men se, blomman var den
hjertans beskedlige mannen för tung att bära, och derför
stupade han till marken och strödde omkring sig de vackra
bladen. När de pomaderade mustascherna det sågo, så
togo de visligcn till flykten, lemnande både blomman och
blomsterplockaren åt deras öde.»
»O, det är rysligt!» yttrade Amanda, döljande ansigtet
i sina händer.
»Så kom der en stackars tiggare,» fullföljde
sagoberät-taren, »och som han tyckte, att väl många blad sköto fram
ur den lilla knoppen, så beslöt han spara på dem till
bättre tider, och tog han derför vård om den hjertans
beskedlige mannen. Men nu bär den bleka kinden ett
lefvande bevis derpå, att också den en gång varit blomstrande
och skön.»
»Detta ärr är då. . . men ... men det var ju följden
af ett fall utför en trappa, så har han ju sjelf berättat för
mig!» stammade Amanda.
»Ja visst, en trappa,» svarade tiggaren, »men en trappa
ned till afgrunden, utför hvilken han sprang för att derutur
rycka en liten flicka, som var skapad för himmelen. Men
det är ännu icke slut på sagan... Så förgingo några år.
De pomaderade mustascherna putsade upp sig igen med
ny lapis infernalis och gjorde de vanliga saltomortalerna
emellan nya champagneglas och nya rosenläppar, liksom
hade ingenting ovanligt förefallit. Men dén hjertans
beskedlige mannens hjerta gick sorgklädt alltigenom. Då hände
sig att Herren vår Gud, som alltid styr så underliga till
här i verlden, lät ett nytt under tima på jorden. Den unga
flickan uppstod ifrån de döda. Men hon uppstod icke som
ett fattigt och värnlöst barn, utan hon var i stället en rik
och förnäm dam, och sä fager, att hennes like icke stod till
att finna på jorden. När nu de pomaderade mustascherna
det försporde, så lupo de åstad och bådo om belöning för
sitt välförhållande. Och si, de fingo hvad de bådo om.
Men den hjertans beskedlige mannen fick en lång näsa,
han, och var denna näsa så lång, att han i dess skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
