Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Niclas Ahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finner man oftast hos den sanna talangen, ty barndomens
enfald är snillets andra hälft, såsom Michelet uttrycker sig.
Men man fann något hos Ahlström, som man icke alltid
finner hos andra konstnärer, nemligen fullkomlig frihet från
all s. k. artistfåfänga. Han trodde på konsten, men icke
på sin egen förmåga; han jublade öfver skönheten i andras
verk, men hade ej ett ord för sina egna. »Kanske, om jag
ej blefve så jägtad,» yttrade han en gång till den som skrifver
dessa rader, »att jag då skulle kunna skrifva något större
och beståndande; men som jag blott kan säga: kanske, så
nöjer jag mig fullkomligt med det lilla och efemeriska.»
— »Jag gratulerar dig,» sade han en annan gång, strålande
af glädje, »ditt lustspel gick med pukor och trumpeter.»
Han glömde att det var hans melodier, hans fioler, klarinetter
och iiöjter som befordrat framgången, ty pukor och
trumpeter voro sällsyntheter i hans tarfliga orkester.
Vi tro oss icke ega förmåga att rätt bedöma hans verk,
ehuru de alla förefallit oss vackra och fullt dramatiska; men
vi hafva hört konstdomare, till hvilkas omdöme förtroende
bör sättas, förklara, att mycket af hvad han skrifvit för scenen
kan, utan risk att förlora, ställas vid sidan af det bästa som
under de senare tjugo eller trettio åren blifvit af svenska
tonsättare komponeradt för teatern, och att det till och med
finnas melodramer och körer, såsom t. ex. i Agne och i
skådespelet Notre Dâme, dem hvilken stor mästare som helst
icke skulle blygas att vara fader till. Säkert är, att han
offrat hela sitt lif åt den nyfödda inhemska dramen, att alla
vårt lands teatrar njutit frukterna af hans verksamhet, att
hela svenska allmänheten under loppet af femton år har
honom att tacka för många njutningsrika stunder, och att
hans första verkliga hvilodag inträffade när döden den 14
maj vidrörde hans hjerta, öppet för allt skönt och godt.
23 maj 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
