Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabriel Marklin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkastat sjelfva stadsmäklar Holms namnteckning, om man
bjudit honom den. Slutligen lemnade han summan åt vännen
mot dennes skuldsedel. Några dagar derefter besökte han
samme vän och bad honom äfven gömma skuldsedeln.
För-gäfves föreställde denne honom, att han ovilkorligen sjelf
måste behålla reversen. »Kära bror,» sade Marklin, »om det
skulle falla dig in att icke återge mig mina pengar, icke
lärer jag kunna tvinga dig dertill med denna lilla lapp.»
Hvad var att göra? Vännen måste gömma skuldsedeln med
påteckning att den på Marklins begäran förvarades hos honom.
Hvarje år när vännen betalade räntan runkade Marklin på
hufvudet, sägande: »Ar du så rik att du hvarje år kan ge
bort så mycket pengar?»
Hvad voro väl kapital och ränta för honom? Han
visste icke af något annat kapital än sina samlingar, ingen
annan ränta än den nytta vetenskapen kunde draga af dem,
efter något litet bevillningsafdrag i den njutning han sjelf
haft under samlandet. För öfrigt var han fryntlig, barnafrom
och äfven rätt humoristisk när det gällde. »Hvem vill ha
en mark lin?» frågade han en dag några unga flickor. »Jo,
jag, jag,» svarade flickorna. »Här har ni mej då,» sade
Marklin. Flickorna flydde, skrattande. Gubben skrattade
med. Det var icke sådana fjärilar han fångade.
Marklin har testamenterat sina rika samlingar dels till
Upsala akademi och dels till Vetenskaps-societeten derstädes.
23 oktober 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
