Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»den döende kraftens hjertblod», såsom skalden kallar denna
blomma, och myrtenkransar lågo der i öfverflöd. Allt hvad
lifvet skulle ha egt skulle nu egas af döden.
Det var en sextonårig flicka som hvilade der, hvilade
långt innan hon hunnit tröttna vid lifvet. Hvarför hvila,
när man icke behöfver det? Och när man som bäst
behöf-ver det, hvarför får man det ej? Vi förstå icke Guds vägar,
vi förstå blott att de äro goda.
Det är likväl knappast mer än ett par veckor sedan hon
lefde, den sextonåriga, — lefde med alla fibrers spänstighet,
alla pulsars kraft, klar som källans våg, qvick som elden,
en oread med vingar.
Den ungdomen 1 Det är visst värdt att bygga på den.
Diamantens skönhet har hon, men- dess fasthet har hon ej.
Hon är så yr i sin kraft, så otålig i sin längtan, så betagen
i sitt eget sköna lif, att hon icke ens i drömmen ser en
skugga. Hon tror att hon kan stå med foten på jorden och
ändå bada tinningen i skyn, liksom räckte hon redan till för
både jord och himmel. Så höjer hon sig allt högre, märker
icke att hon förlorar fotfästet, och när hon ändtligen märker
det och tänker på de sina härnere, hittar hon ej ner igen;
hon fortsätter sin flygt, ingen hejd i vingen; hon möter
solen, ljusets källa, hvarifrån hon utgått, känner den igen
och försvinner deri, glömmer vid himlars fröjd den sorg,
som lägrar sig kring den klädning af stoft hon under flygten
kastat ifrån sig.
Orgeln och sången ljuda från läktaren, välsignelsen från
altaret; kistan bäres ut, sänkes ner i djupet, och efter följa
alla buketter, alla kransar med en tårens perla på hvarje
blomma, hvarje blad. Ackl den är herrlig ändå, ungdomens
likbegängelsel
Att få försvinna med hela sin lefnadsvår, sin ostörda
oskuld, sina oblandade fröjder, sina ännu icke gäckade
drömmar och förhoppningar, skulle man missunnas det! Lyckliga
Oscara 1 Så stiger en österlandets drottning ner i sin graf
med sina perlor, sitt guld, sin hela jordiska lycka.
4 april 1803.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
