Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att den tiden gå in i en frisinnad tidning — och till
någon del är det väl så ännu — var det samma som att
för alltid lemna bakom sig allt som utgör vanliga menniskors
njutning eller behag, såsom utsigter till befordran, många
ungdomssympatier, månget framtidshopp o. s. v., och i stället
endast ha framför sig de mäktiges hat, de svagares fruktan
och, kanske lika säkert,’ deras otack hvilkas sak man för.
En kraftfull, framåtsträfvande ande aktar ej derpå, och
han som i skolan icke tålde att blåsas på tog på sig Orvar
Odds pansarskjorta och pilkoger. Hvarje tid har sina
dumheter, fördomar och lyten, och alla ha de breda bringor,
ypperliga skottaflor. Mycket göra fick den nye Orvar Ödd,
och kogret var outtömligt.
Det bildar en hel literatur för sig detta författarskap,
som började med »Veckomemoirerna» i Aftonbladet under
Hierta och ännu fortfar med »Blandade känslor och intryck»
i samma blad under Sohlman. Det är en smånätt tid af
nära trétio år som denna kedja af tidningsartiklar med få
afbrott genomlöper, utan att ännu ha förlorat något af sin
förra glans. Och likväl är detta blott en mindre del. Man
känner de tidningar han under samma tid sjelf utgifvit;
men hvem uppräknar allt hvad han författat i andra svenska
blad, de många ledande uppsatserna i danska tidningar,
mängden af korrespondensartiklar till franska? Man skulle
redan kunna fråga: Om han också hade hufvud för allt det
der, hvar har han tagit händer ifrån för att endast
ned-skrifva så mycket? Och ändå är det långt ifrån allt. Ingen
art af literaturen synes främmande för honom. Utom
följe-tonist, är han skald, romanförfattare, literaturhistoriker,
politisk skriftställare m. m.
Politisk skriftställare? En skald politiker! Här småler
diplomaten, här hånar politikern. De ha rätt deri. Det
är ett riktigt spektakel, och se här ett par exempel derpå:
1 februari 1848 räddar skalden Lamartine Paris; i juni
samma år dränkes det i blod af en Leon Faucher, en
Falloux, begge stora diplomater och politici.* Den 15 nov.
• Det var på dessas förslag som nationalverkstäderna i Paris
genast upphäfdes, hvilket hade till följd den förfärliga junistriden,
som kostade 40,000 menniskor lifvet. Lamartines och hans vänners
förslag, som likaledes åsyftade upphäfvandet af dessa verkstäder, gick
ut på att delta skulle ske småningom eller efterhand, just för alt
förebygga stormen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
