Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomsåg de första försöken, visade småleende på felen, men
framhöll förtjensterna med en kraft och en ifver som om det
galit det vigtigaste i verlden. Vi känna knappt någon
författare som så litet talat om sig sjelf och så mycket om andra,
och alltid godt, alltid uppmuntrande. Det var som om
Franzéns milda väsen i Mellin upplefvat sin andra upplaga.
Mellin stod då, som nämdes, på höjden af sitt
författarskap. Författaren till »Blomman på Kinnekulle» firades
öfver hela landet. »Blomman på Kinnekulle» var den
första af de historiska noveller, som följde tätt på hvarandra,
alla motsedda med längtan och mottagna med förtjusning.
Man såg i denna serie en skön och löftesrik morgon till den
historiska romanen, hvartill det rikaste stotf glimmar på
hvarje blad af våra häfder. Det var ej Mellins fel att det
stannade vid morgonen. Om en populär författare slets man
den tiden kanske mer än nu. Det utgafs väl knappast något
literärt verk, som ej måste redigeras af hans penna och
prydas af hans namn, den säkraste borgen för framgången.
Tjenstvillig mot en hvar som vände sig till honom,
fördjupade han sig i ett mångskrifveri, som mer tillfredsstälde
hans hjerta än hans snille. Han föredrog att bli nyttig i
många riktningar framför att bli stor i en.
Så utgaf han, utom sina berömda noveller, »Museum för
Naturvetenskap, Konst och Historia», 50 häften, »Sverige
framstäldt i teckningar», 28 häften, »Sveriges store män»,
68 häften, »Sveriges märkvärdiga fruntimmer», 11 häften,
»Fäderneslandets historia för fruntimmer», två upplagor,
»Svenskt Pantheon», 16 häften, sina julkalendrar
»Vinterblommorna», bland de bästa i sitt slag, massor af artiklar
och recensioner i snart sagdt alla den tidens dagblad och
tidskrifter. Det är en hel encyklopedi, som fyller flere än
en hylla i våra bokskåp och som beredt det slägte som då
växte till de mest lärorika och njutningsfulla stunder.
Men vi hade så när glömt »Den Christlige Predikaren»
i 3 årgångar, utgifven af honom åren 1839—41. Mellin
är, som bekant, prest, och den tiden var han
komministersadjunkt i Stockholm. Frisinnad i de politiska frågorna,
hvilket de högvördige hade svårt för att smälta, var han
deremot i den religiösa måhända mer statskyrklig än som
smakade vännernas krets. Men en prest sådan som Mellin,
prest i lefvernet såväl som i läran, kunde ej vara annat än
tolerant, om han också ogerna tog emot sina poetiska eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
