Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till det, många dagars aibete. Visst kommer man ett godt
stycke fram med den fart man en gång fått af egen medfödd
talang, men oftast ligger det något blindt i sjelfva farten,
och om någon behöfver öppna ögon, så är det den
dramatiske konstnären, hvars uppgift är att genomsegla
mennisko-hjertats ocean, och ingen födes med sjökort for den seglatsen.
Att Elise Hwasser ordentligen både mätt och prickat
ut, det ser man tydligen vid hvarje ny roll hon uppträder
uti. Hon har, att vi så må uttrycka oss, både själ och kropp
i sin hand, hon är uppmärksam på allt, från det minsta ord
ur hennes mun till det minsta veck i hennes klädning —
Rachels stora konst. Men Elise Hwasser har, oss veterligt,
ännu aldrig i sina starkare roller stört det intryck, som man
i det längsta vill bibehålla, nämligen intrycket af de qvinliga
behagen. Ofta for sjelfva Rachel hårdhiindt fram bland dessa
lifvets rosor, och en recensent påstod, att hon mången gång
gaf sina föreställningar med en trohet så förfärande, att det
riktigt osade kring dem. Madame Ristori förstod bättre att
medla mellan natur och konst, och begge hafva, som bekant,
sina särskilta anspråk. Sannt är: det växer intet grässtrå vid
kraterns brädd, men litet grönt vill man ändå ha qvar vid
afgrunderna i menskligheten, och det är just det som konsten
har till uppgift att icke helt och hållet skymma.
Om vi derför skulle jemföra Elise Hwasser med någon,
så är det med den stora florentinskan. Ofta nog är det
endast gestaltens och ansigtets olikhet som skiljer dem åt.
Ingen af dem uppnår Rachel i kraft. De gripa mindre, men
de behaga mer. Vid demonens lif hålla de ännu qvar en
flik af qvinnans gördel.
Det är icke möjligt att här taga under betraktande de
140 eller 150 roller som Elise Hwasser utfört på Kungl.
teatern, de flesta af den mest skiljaktiga karakter, men alla
med samma stora konstnärskap återgifna. Vi inskränka oss
till hennes senaste, Sigrid den fagras i Hedbergs med skäl
så omtyckta skådespel, och deraf blott hennes scen med
Birger Jarl i fjerde akten. Denna akt är bestämdt
skådespelets mest effektrika och anslående; men scenen med jarlen
lemnar rum för en vigtig anmärkning, som väl ensamt gäller
författaren, men just derför gifver ett desto större bevis på
skådespelerskans förmåga. Författaren, hvilken i de
föregående akterna så förtjenstfullt genomfört styckets alla
karak-terer, låter i den allra vigtigaste och afgörande stunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
