Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag bar länge längtat efter er personliga bekantskap!»
utbrast han vid vårt möte, nickande vänligt med ett hufvud
lika stort som två af våra tillsammantagna, och med ett hår,
en riktig lejonman, tillräckligt för fyra.
»Ingenting är lättare än den bekantskapen,» svarade vi,
»vi ärna oss just nu ut på en grundligare sexa.»
»Så mycket bättre: jag följer med!» förklarade
Tho-mander.
Det var icke utan att detta något öfverraskade oss.
Thomander hade nämligen tre år förut inrättat en absolut
nykterhetsförening i Lund och helt nyligen utgifvit ett
grundligt försvar för alla nykterhetsföreningarna i riket. Detta
hindrade likväl icke att han lika grundligt tog för sig af
hvad som bjöds i vårt muntra lag. Han förstod att taga
seden dit han kom, och man kan vara en Alcibiades äfven
i prestkappa. Men detta smakade oss icke rätt bra, ty, trots
våra sexor, voro vi inga perser, utan voro af den tanken,
att karakteren är för snillet hvad stjelken är för blomman.
Han ville vinna oss för sig, det sågo vi; men den som i
otid och med uppoffring af en grundsats bugar sig för
publicisterna, den har bestämdt någon svag sida som man för
framtiden vill ha skyld af publiciteten.
Thomander slöt sig visserligen till den falang inom
presteståndct hvars fana uppbars af den lika skarpe som
djupe oppositionsmannen prosten Ödmann, och bidrog som
ledamot af statsutskottet till störtandet af regeringens
proposition rörande kabinettskassan, Karl Johans lifsfråga den
tiden. Men när på tapeten kom det nya
representationsförslaget, som, med upphäfvande af den gamla
ståndsfördel-ningen, grundade representationsrätten på allmänna val,
förlöjligade Thomander den, i synnerhet den valcensus som
den tidens konstitutionsutskott, med C. H. Anckarsvärd till
ordförande, ansett nödvändig för möjligheten af framgång.
I stället förordade Thomander med mycken ifver
klassfördelningen, nära nog lika orimlig som ståndsförfattningen och
bestämdt mindre praktisk än denna, ty stånden stå åtminstone
stilla, under det klasserna oupphörligen vexla, minskas eller
ökas, efter omständigheter och förhållanden. Detta var redan
en svaghet hos Thomander, men som fullkomligen
öfver-skyldes af de stora tidningar som då stodo i spetsen för den
fria pressen. Thomander uppställdes, det oaktadt, som en
af »nationens män».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
