- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Minnesbilder [1] /
179

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det är svårt att veta, hvar man har Thomandcr,»
yttrade en gång Ödmann om honom, »utom när han talar
i ståndet, ty då har man honom åtminstone på läktarn.»

Sannt är ock, att han sökte mindre roa sina ståndsbröder
än galleriet, något som mången kanske icke vill förtänka
honom; men nog bestod han ofta ganska tarfliga ordlekar, och
de togo skruf förnämligast derför att de kommo från honom.
En qvickhet serverad på en prestkrage var den tiden en
sällsynt anrättning. Onekligen var Thomander en af våra
större talare, men derjemte en af de ojemnaste vi någonsin
hört. Sublim ena gången, kunde han vara nära nog raka
motsatsen den andra. Men måhända hör detta till den sanna
storheten. Det är ju endast oceanen som vet af ebb och flod.

Hvad den kyrkliga beträffar, företedde han också sina
egenheter. Frikyrklig och nästan läsare som domprost i
Göteborg, valdes han dock till biskop af Skånes presterskap,
det mest högkyrkliga och konservativa i Sverige. Men
der-med upphörde också sämjan. Thomander drog långt ifrån
jemnt med sitt stifts presterskap, och hvem som hade orätt,
det veta vi ej — och kan väl också göra detsamma för
saligheten.

Ovedersägligt är emellertid, att Thomander gjort sig
särdeles förtjent af fäderneslandet i hvad han verkat för
folkskolan och rikets öfriga undervisningsanstalter. Deruti fanns
ingen halfhet: der tog han steget fullt ut; och när han
der-till från dödssängen förklarar, att om han hade femtio röster,
skulle han gifva dem åt det nu hvilande
representationsförslaget, då har han i ock med detsamma försonat de
svagheter vi trott oss hafva upptäckt hos’ denne ovanlige man.

15 juli 1865.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:31:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/mb/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free