Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf Fredrik Lindblad,
^^e, konvaljerna små
Mellan tufvorna stå,
Och de sprida sin ånga sa sällt 1
Deras vällukt är sann,
Och de ge ingen ann
■ Än just den deras Herre beställt.
Men på munnen som log,
Då på läpparne dog
Detta ord som ditt älskande öra förnam,
Gif nu akt, noga akt,
Att den leende mund
Ej en kommande stund
Bringar lättrogna hjertat på skami
Denna säng, så ofta sjungen och aldrig för ofta ändå,
ljöd en afton emot oss, kanske för hundradeförsta gången,
när vi, efter återkomsten från en utländsk resa, landade vid
vestkusten. Den som sjöng — och sången klingade genom
vågens brus och vindens suckar — var en fattig fiskarflicka,
som med naken fot hoppade från sten till sten utefter stranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
