- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
7

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilken kanske i likå hög grad som det öfverlägsna snillet
utmärker en Alexandre Dumas, en Eugéne Sue m. fl. Det
enda man här har ondt om är tid. Men har man den, sä
har man också snart sagdt allt annat.

Det återstod mig således endast att göra mitt val,
hvilket, som man vet, icke är det lättaste, när man har
mycket att välja på, då jag en dag satte mig i en omnibus
för att fara till Bicétre, ett af de största
fattigförsörjnings-husen i Paris, för att taga kännedom om huru man i
civilisationens hufvudsäte vårdar det oskyldiga lidandet eller
den fattiga ålderdomen, som är ännu mer oskyldig.

För sex sous kommer man i en omnibus från och till
hvilken trakt i Paris man önskar. I vagnen, midt emot mig,
satt ett fruntimmer, med hvilket jag genast kom i det
lifligaste samtal. När jag säger: lifligaste, är det naturligtvis
blott min dam som detta epitet tillkommer, ty jag, nyss
anländ till Paris, föredrog visligen örats bruk framför tungans,
och om jag också vore tjugu år i Paris, skulle jag säkert
aldrig komma till den färdighet i franska språket, som den
min dam i vagnen i så rikligt mått innehade.

För att förekomma den af mina landsmän, som skulle
kunna draga på munnen åt mitt lifiiga samtal med ett
obekant fruntimmer och en fransyska till på köpet — ty
hemma tänker man alltid illa om sina landsmän —- skyndar
jag berätta, att min fransyska i vagnen var mycket
gammal, åttioårig, såsom jag efteråt fick veta. Flennes namn
var Antoinette Robert, således madame Robert, enka sedan
tjugu år.

Hennes man, som varit kurir under Napoleons tid,
hade haft mycket att beställa både för dennes och dess
marskalkars räkning samt särskildt gjort en resa till Sverige
för Bernadottes. Madame Robert nämnde Sverige och
Bernadotte icke blott derför att jag var svensk — hon hade
först tagit mig för engelsman, en heder som vederfares
nästan alla utländingar i Paris — utan äfven derför att
hon sade sig haft mycken beröring med familjen Bernadotte.
Också hade hon en mängd anekdoter om den store marskalken,
sedermera Sveriges och Norges konung, samt om dennes
gemål, nuvarande enkedronningen, — anekdoter, som hedrade
de begge höga personernas hjerta, anekdoter, som väl skulle
löna mödan att vid något tillfälle offentliggöra och dem jag
gerna ville skänka min vän Crusenstolpe, emedan ingen så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free