- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
12

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stad, hvilken till och med var större än Göteborg, och dels
sägo de aldrig något fruntimmer ute på gatan, som ej hade
sin kavaljer att hålla under armen. Också tyckte de, att
alla flickor sågo mycket gladare och lyckligare ut än deras
systrar i Sverige och enkannerligen i Göteborg, der qvinnor
i allmänhet hafva mycket tråkigt och karlar också. De
begge systrarna fortforo att flitigt tala franska med hvarandra,
men som de talade svenska med fransmän, så dröjde det
länge innan någon fransman bjöd dem armen.

Mamsellerna Ahlgren fingo emellertid snart kondition.
Den äldre, nuvarande madame Lambert, som af sin salig
far, sadelmakaren, lärt sig att kanta fotsackar och stoppa
vagnsdynor, tog sig till att sy västar och sticka stoppning å
frackar, syrtuter m. m. En skrädderiarbetare hos samme
mästare satte stort värde på hennes blå ögon och ljusa hår,
men ännu större på hennes sätt att föra nålen samt den
ovanliga styrkan och ihärdigheten i hennes fingrar, tack
vare faderns fotsackar. Han friade genast till dessa ovanliga
fingrar och fick på köpet både handen och de ljusa lockarne,
för att icke tala om sjelfva ögonen, som endast borde kunna
betraktas som ett nödvändigt sybehör, i synnerhet för den
som skulle bidraga till en skräddares trefnad och lycka på
jorden.

Monsieur Lambert, så var skräddarens namn, flyttade
med sin hustru, född Ahlgren, till Lyon, en småstad i
Frankrike med ungefär 205,962 invånare. Der lefde de
ganska lyckligt, ty rörelsen gick förträffligt. Monsieur
Lambert hade nästan ständigt fyrtio arbetare på sin verkstad
och konsumerade ungefär lika många gaslågor för hvarje
afton. Med ett ord, f. d. mamsell Ahlgren ångrade aldrig
att hon lemnat sitt fädernesland, tänkte sällan på
Göteborg och trodde, med en tår i ögat, att det var många
herrans år sedan någon krans lades på den hederlige
sadel-makarens graf.

Men lifvet är sig likt. Madame Lambert hade äfven
haft sina sorger. Hon hade haft en son, som varit äldre
än alla de andra sju, ty madame Lambert, ehuru
naturali-serad fransyska, förblef alltid till sitt skaplynne en svensk
hustru. Denne son, klippt och skuren till faderns
efterträdare, hade hunnit till tjugu års ålder, då 1848 års
revolution hindrade honom från att bli äldre. Han hade i
början af detta märkvärdiga ■ år följt en manlig jemnårig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free