Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man af bildning och förstånd vågar påstå,.att allt hvad han
talar är osannt.»
»Det är således sannt att. ..»
»Ja, det är sannt,» inföll bankiren med nedstämd röst,
»att den allmänna krediten är allvarsamt hotad . .. Den
farliga krisen har redan slukat hela legioner af små
kapitalister och närmar sig med stora steg de större, hvilka, så
framt de ej i tid äro på sin vakt, skola vandra samma
bana . . . Hvem skulle till exempel honorera och döda alla
dessa »billets de complaisance», som med de egyptiska
gräshoppornas mängd öfversvämma vår stad och skocka sig
hotande kring sjelfva banken?. . . Nej, utan en ny
finansminister bär det sig aldrig,» tillade han med denna stora
tillförsigt, som alltid är små menniskor så egen.
Hvad monsieur Géronniére menade med »billets de
complaisance» torde kanske behöfva förklaras, och detta så
mycket hellre, som just dessa »billets de complaisance»,
genom den förvirring och osäkerhet de åstadkommo inom
affärslifvet, mycket bidrogo till den fiendtliga
sinnesstämningen mot styrelsen, ehuru icke derför är gifvet att denna
var orsaken till det nu ifrågavarande onda. Förklaringen
göres tydligast medelst exempel: A har köpt varor af B,
men som han ej har kontanter att betala med, bjuder han
B sin skuldsedel eller vexel, förfallen till betalning å
bestämd dag efter trenne månader. Denna skuldsedel eller
vexel bär ännu det enkla namnet »Billet». Glad att få sälja
åt en köpare, som icke prutar ned priset — ty det är blott
med kontanter i näfven som man har rätt att pruta —
emottager B denna »billet»; men som B sjelf behöfver
mynt, så går han med denna »billet» till en diskontör,
hvilken, fullkomligt obekant med den förste utgilvaren A,
likväl känner B, den han anser för god och följaktligen
lemnar pengar på A:s »billet», ytterligare garanterad af B.
Diskontören räknar sig dock till godo sex procent på
kapitalet och en procent i kommissionsarvode. Men diskon
tören har ej tagit dessa pengar ur egen kassakista, utan
lyft dem på banken, som till sin säkerhet mottagit samma
»billet», ytterligare garanterad af diskontören, hvilken gifvit
banken endast fyra procent på pengarna. Det är klart att
banken, som hvarken känner A eller B, måste anse
diskontörens garanti för den bästa, men har dessutom ej skäl att
misstro hvarken B, som diskontören trott på, eller A, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
