Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången . . . hon står en qvarts timme på ena tåspetsen, ulan
att någon håller henne om lifvet, monsieur, och under det
bon står på denna tåspets, spelar hon fiol, monsieur, och
det är just le violon du diable, monsieur . . . hvilken sublim
ballett! ... Le violon du diable är en engels tanke,
monsieur 1 . . . Splitter nya dekorationer, målade af den store
Despléchin . . . hvilka skyar, hvilken himmel, hvilken
soluppgång! Soluppgången är af den store Thierry: man
kunde ge fem francs bara för himmelns skull, monsieur.»
»Ett bestämdt ord: vill ni sälja eller vill ni inte sälja?»
frågade Cambon med tilltagande oro.
»Ni är en stor beundrare af Fanny Cerrito, och det
hedrar er smak, monsieur!» komplimenterade affärsmannen;
»ni skall applådera henne med värme och kraft, ty ni är i
era bästa år, och jag unnar henne denna hyllning . . . Jag
vill ej beröfva henne den och skulle derför kunna afstå
min plats åt er.»
»Nå, priset?»
»Jag nämde, att jag har en bror, som är maskinist;
jag skulle kunna få se henne ändå, skulle kunna få se
henne mellan kulisserna, monsieur.»
»Priset, priset!»
»Tjugu francs ... mon dieul Nej, trettio francs,
monsieur. »
»Här är cn franc,» bjöd Armand, som af egen erfarenhet
kände svalget emellan begära och bjuda.
»Men betänk då,» yttrade affärsmannen, lika erfaren
och följaktligen icke stött, »betänk då, att när Le violon
du diable första gången uppfördes i Milano, var det sådan
trängsel vid ingången till operahuset, att tjugu menniskor
blefva ihjäl klämda . . . tjugu menniskor utom qvinnor och
barn, monsieur!»
»En franc,» fortfor Cambon.
»Tio, får gå för tio,» jemkade affärsmannen, seende
sig omkring efter flere spekulanter; »ni vet då icke, att
Fanny Cerrito ...»
»Icke en sou öfver en franc,» förklarade Armand.
»Så tag den för fem då! . . . Men jag glömde nämna,
att Fanny Cerritos man är den som spelar fiol ... en
hustru som dansar efter sin mans fiol, är det icke värdt
fem francs det, monsieur?»
»Nu ändtligen öppnas biljettluckan,» förklarade en röst
i första ledet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
