Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin plats; »två francs för en sådan dansösl . . . Jag går under,
jag dör, men dör för konsten . . . Man skall afundas er,
man skall beklaga mig, men martyrens lott är skönare än
lyckans . .. Adieu, monsieur 1»
Martyren aflägsnade sig med handen på hjertat och
blicken på tvåfrancstycket. Armand var glad, liksom hade
han gjort den bästa affär i verlden. Förr än att gå miste
om en biljett denna afton skulle han hafva sålt sin sista
blus, och likväl var han ingen beundrare af balletten och
musiken, ingen afgudadyrkare af Fanny Cerritos dans!
Fjortonde kapitlet.
Djefvulens fiol.
L’Académie Nationale, f. d. Royale de Musique, som
har sin upprinnelse från sextonde seklet, har icke alltid
haft sin plats der den nu är, ty den första académie de
musique, stiftad af Baif, en italiensk poet, i förening med
en fransk kompositör Courville, erhöll sina privilegier af
Carl IX och hade då sitt hem vid rue des Fosses-S:t-Victor.
Dessa tvänne män voro de första som i Frankrike förenade
poesien med musiken. År 1672 mottog den bekante Lulli
iedningen af nämda akademi, som då någon tid stod i högt
anseende. Flofvets herrar och fruntimmer tvekade ej att
der uppträda både i sången och dansen. Men anseendet
sjönk när den store Ludvig XIV fann för godt att begagna
sånggudinnornas tempel för helt andra ändamål än konstens.
När han i nåder värdigades undandraga någon oskyldig
flicka hennes föräldrars välde och skydd, inskref
högstdensamme henne helt enkelt som medlem af akademien,
hvars tröskel mer än ett modersöga fuktat med vanmäktiga
tårar.
Säg oss något som icke Frankrikes konungar vanhelgat!
Och ändå, å propos djefvulens fiol, finnas de, som förundra
sig om man släpar deras troner i gruset, om man jagar dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
