Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dunklare och ens lockar något hvitare, så kommer det blott
deraf att man är litet omorgnad och fått litet dun i håret.
Men nu brinner hela östern, och jorden vänder mot
den sitt klarnande anlete. Ett rosenfärgadt, nästan
genomskinligt väsen sväfvar öfver scenen, vidrörande de sofvande
blommorna. Det är Aurora, det är blommornas drottning,
det är Fanny Cerrito.
Mången menniska behöfver middagssolen midt i ögonen
för att kunna vakna; men blomman, som icke tynges
hvar-ken af öfverfyld mage eller skuldbelastadt bröst, vaknar så
lätt och behöfver icke gnugga sig i ögonen för att
igenkänna morgonrodnaden och dagen. Blommorna börja sin
dans, och man ser deras små fötter hoppa på tufvorna.
Blommornas drottning dansar ock: ändtligen dansar Fanny
Cerrito. Men det är ej tufvorna hennes fötter vidröra —
det är på daggdropparna hon dansar, på daggperlorna, innan
dessa ännu hunnit jorden.
Den stora skilnaden emellan Fanny Cerritos och andra
dansösers dans ligger blott deruti, att när de senare mer
eller mindre lyckas i sitt bemödande att komma upp från
jorden, synes den förra ha svårast för att komma ned
på jorden, emedan det är som om de utbredda vingarna
ständigt hotade att återföra henne till den höjd hvarifrån
hon kommit. De senares dans är barnets i dess yrande
åtrå mot stjernorna och solen; den förra är geniens i dess
glädje att ha funnit den jord, hon egnat sin kärlek och
lofvat sitt skydd.
Men dansen afbrytes. De upproriska blommorna ila
in med sin fångne trädgårdsmästare, hvilken de ställa inför
tronen, hvarpå blommornas drottning tagit plats. Han
anklagas, han är nära att dömas, han synes förlorad. Ingen
Crémieux i Paris eller Andreas Möller i Stockholm
uppträder till hans försvar. Lyckligtvis är trädgårdsmästaren
äfven en stor dansmästare. Oförmögen att försvara sig med
munnen och armarna, ber han att få bevisa sin oskuld med
benen, ja han vågar till och med uppbjuda sjelfva
blommornas drottning till en pas de deux. Flan vädjar till det
täcka könets svagaste sida, till dansen, och han vädjar icke
förgäfves. Dans verkar himmelsvidt mer än konfekt,
armband och gula långschalar. Blommornas drottning bifaller,
nedstiger från sin tron och börjar med trädgårdsmästaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
