Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna omständighet kunde icke gerna väcka arbetarens
förvåning, ty i södern är man ej rädd för att ligga i öppet
fönster, äfven om vintern är "trängare än den då var. Det
är blott i det härdade norden man känner konsten att medelst
kitt eller klistradt papper utestänga himmelens friska luft.
Det är alls icke ovanligt att i Paris midt under den
skarpaste kyla se folk af begge könen sitta och sy vid öppet
fönster, utan att synålen går trögare för det eller handen
är rödare än vanligt. Mången arbetare eller grisett har icke
ens eldstad i sitt rum, och om de också hafva en sådan,
akta de sig nog för att kasta bort sin ringa arbetsförtjenst
på en så dyr öfverflödsvara som ved.
När nordbon vintertiden kommer till Paris, och
ehuru han icke försummar att utse sig ett rum med
eldstad, som lefver och sprakar från morgon till qväll, klagar
han likväl öfver köld, en klagan, som väcker mycken
munterhet hos parisarne, ty de ha svårt att begripa, huru en
halfbarbar från björnarnes land kan frysa-i Paris.
Vi nämnde, att Armand icke förvånades öfver
grannens öppnade fönster och det hufvud som visade sig derud.
Men hvad som väckte hans uppmärksamhet var, att detta
hufvud ofta höjde sig och tycktes rikta sina blickar mot
en viss punkt inom trädgården samt derjemte medelst vissa
rörelser eller tecken röja något hemligt förstånd med denna
punkt.
Armand visste, att trädgården eller täppan, för hvilket
senare namn den kanske mer gjorde skäl, inom sig icke
egde någon märkvärdighet, som kunde vara föremål för
nyfikenheten, icke ens vid dagsljus.
Täppan, hvars små jordbitar på länge icke varit odlade,
égde några fruktträd med mossbetäckta stammar och grenar,
röjande samma vanvård, samt ett par kastanjer, någorlunda
lummiga sommartiden, men fullkomligt nakna i december
månad. Det fanns ej heller i någonderas kronor ett enda
fogelbo, som kunde draga åt sig uppmärksamheten, för den
händelse att hufvudet i fönstret, som, enligt Armands tanke,
icke kunde tillhöra någon annan än hans granne, presten,
vore beundrare af foglarnes byggnadskonst.
Vår hjelte, som, skyddad af porten, kunde se utan att
sjelf vara sedd, sökte föremålet för det der hufvudets blickar
och trodde sig slutligen hafva funnit det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
