- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
370

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag förmodar, att ni njutit en ostörd hvila?» yttrade
den förre.

»Nej, jag har icke sofvit alls ... jag har haft
sammankomst i natt igen,» erkände Armand.

»Ni har en lycklig natur, min son ... ni sofver aldrig
och blir ändå aldrig sömnig.»

»Aldrig,» svarade Armand; »jag har en beundransvärd
förmåga att hålla mig vaken . . . lägg det väl på minnet, i
fall ni skulle tvifla på min vaksamhet.»

»Ni är mycket förekommande, min son.»

»Men tål icke, att någon följer mig i hälarne,» svarade
Armand.

Den andlige bevärdigade denna anmärkning med ett
ömkansfullt löje.

Armand log på sitt sätt, men tog derefter ut stegen
och skildes för andra "gången från sin granne. Han stannade
ej förrän han kommit framför porten till ett större hus
vid samma gata. Han vidrörde en klocksträng, hvarefter
porten öppnades.

»Markisinnan d’Estelle bebor ju detta hus?» frågade
han portvakten, hvilken var honom till mötes i den
hög-hvälfda portgången.

»Ja . . . men hvad vill ni för godt?» var den trumpna
fråga, hvarmed portvakten besvarade hans.

Armand eller, egentligen taladt, hans blus hade otur
hos alla förnäma portvakter.»

»Och hon bebor naturligtvis första våningen?» fortfor
Armand.

»Ja... Men hvad vill ni? Hvem är ni? Jag känner
er inte,» fortfor portvakten.

Vår hjelte hade visserligen en gång förut varit i detta
hus, men då hade han kommit och gått trädgårdsvägen
samt följaktligen icke haft tillfälle att göra portvaktens
bekantskap.

»Hvad är det egentligen fråga om?» envisades husets
nitiske tjenare.

»Ingenting, min vän,» svarade Armand lakoniskt och
hastade uppför den breda ljusa trappan, som ledde till första
våningen.

Portvakten, särskildt förargad öfver att kallas »min
vän» af en varelse i rödrutig blus, rusade efter den
uppspringande, men stannade midt i trappan, när han såg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free