- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
393

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ja, det var just ni som sade att det var en
mon-seigneur,» inföll portvakten, vändande sig till betjenten;
»ni sade det åt min hustru der nere i portgången . . . Hvar
hittade ni det der cigarrfodralet med silfverstommen och
guldstiften?»

»Tig!» befalde markisinnan sin outtröttlige portvakt;
»tala ni, Gaudin! Hvad betyder allt det här? Hvem menar
han med monseigneur?»

»Jag tror nästan, att han menar den der unge
mannen,-som nyss gick härifrån,» svarade betjenten.

»Hvad för slagl . . . Den unge arbetaren!... Ar det
honom ni kallar för monseigneur?» frågade markisinnan
skrattande.

»Den der rödrutiga blusen kallar ni för monseigneur?»
tillade baronen, likaledes skrattande.

»Arbetaren . . . blusen,» stammade portvakten med en
förändring i fysionomien som är omöjlig att beskrifva; »det
var då båra en simpel arbetare ... o, min Gudl. . . Bara en
simpel arbetare!»

Det på en gång ömkliga och löjliga kunde icke hafva
en trognare representant än portvakten vid detta tillfälle.
Också hvart han vände sig, såg han endast leende ansigten,
nien intet hopp om drickspengar.

»Och jag som följde honom genom trädgården, jag som
lät honom klifva på min rygg!» klagade portvakten nästan
gråtande.

Denise fortfor att le, och betjenten skrattade så att han
måste hålla sig för magen. Men både markisinnan och
baronen blefvo i en hast allvarsamma.

»Trädgården!» upprepade markisinnan; »hvad ville han
i trädgården?»

»Han föregaf alt han hade sin vagn utanför
trädgårdsporten, den uslingen!... Han sade, att han hade nyckeln
till porten och att han gått denna väg många gånger förut,
den bofven!»

Markisinnan blef gulgrön i ansigtet.

»Ni följde honom genom trädgården, sade ni,» yttrade
baronen med djupa rynkor i pannan.

»Ja, jag var en åsna,» erkände portvakten; »och när
vi kommo till porten, hvilken var läst, tvang han mig att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free