- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
414

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De bedja ännu, antingen, derför att fattigdomen alltid
är rikare på böner än rikedomen, eller också bedja de för i
dem bvilkas bröllopsfest äfven gjutit glans öfver deras.

En dag skulle de för sina barn kunna berätta, att på
deras bröllopsdag hundratals vaxljus brunnit, och att Lablache
skakat domen med sin väldiga stämma.

De jättelika schweizarne höja sina gyllene stafvar, och
bröllopståget sätter sig i rörelse mot kyrkporten.

Trängseln utanför skranket börjar ånyo. Armand, som
under hela högtidligheten trott sig finna, att hans person
mer än brudparet varit föremål för de närmast ståendes
uppmärksamhet, låter sig icke heller nu tillbakaträngas,
oaktadt flere förnyade bemödanden.

Ännu en gång vidröres han af den frasande
moirée-klädningen, ännu en gång möter han brudens öga, som,
ungefär med samma uttryck som nyss, vänder sig ifrån honom.

Armand står med handen på hjertat och den bittraste
sorg i anletsdragen.

Sedan bruden skridit förbi honom ett eller två steg,
stannar hon hastigt och vänder sig om. Kanske ångrar
hon den blick af förakt, hvarmed hon besvarat den unge
mannens djupa smärta.

Armand lyfter sina ögon mot höjden, i det han med
handen ger henne ett varningens tecken.

Bruden stannar, bleknar och rycker sin hand ur
brudgummens.

Men i detsamma kasta sig de personer, som under hela
ceremonien i kyrkan bevakat alla Armands rörelser, framför
denne, så att han icke mer kan se hvarken bruden eller
hennes omgifning.

Folkmassan tränger på, och medförd i dess hvirfvel,
kommer Armand ändtligen ur kyrkan, och det i samma
ögonblick de granna vagnarne aflägsna sig från platsen.

Armand qvardröjer några minuter på trappan, ett rof
för många bekymmerfulla tankar. Slutligen går han ned
på platsen och försvinner bland folket.

Klockan fem eftermiddagen är han på väg till Lyon.

Slut på Förra delen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free