- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
27

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den trappa, som leder ned till de dansande, och med
hopslagna händer öfverskådade de figurerandes brokiga, vildt
hoppande skara; »hvilken glans, hvilket lifl... När sig jag
nigot dylikt?»

»Hvad var det jag sade?» frågade en annan Pierrot
af ungefär samma växt som den förre och hvilken hade
följt denne in; »du trodde, du, stackars Félix, att Lyon var
det bästa på jorden.»

»Ja, du har rätt, Armand!» yttrade den förre; »Lyon
är stjernan, men Paris, Paris är solen ... Ja, här måste jag
få outsägligt roligt... Hör hvilket skratt der nerel Se
hvilka lustiga figurer!... Åhå, aha, haha!» skrek ynglingen,
i det han svängde pierrotmössan flere hvarf öfver sitt
hufvud.

För att genast presentera den glade ynglingen, berätta

vi, att han är köttslig kusin till vår hjelte.

Hans fader, skräddare i Lyon med namnet Lambert,
är gift med en syster till Armands aflidna moder.

»Far nu varligt fram, kära Félix, så att jag ej tappar
bort dig i vimlet,» varnade den ene tjuguåringen faderligt
den andre.

Men Félix, som nu var mer öga än öra, tog ett nytt
steg utför, för att så fort som möjligt komma ned bland
de hoppande, då hans fard genom ett yttre, högst
oför-väntadt medel till den grad påskyndades, att han icke
allenast med ett enda skutt kom utför alla trappstegen,
utan äfven störtade framstupa mot golfvet och låg der så
lång han var, under ett allmänt jubel från både dansande
och åskådande.

Félix var dock ögonblickligen åter på benen och sprang
tillbaka mot trappan, svärjande under masken.

Men just som han satte foten på nedersta trappsteget
för att träda upp, hejdades han af municipalgardisten, som
stod på post nedanför trappan.

»Monsieur,» ropade denne, »pardon 1 Men vill ni gå

ut, måste ni gå en annan väg, ty denna bär blott in.»

Det hör nämligen till ordningen, att särskilda vägar
finnas för kommande och gående, hvarigenom mycken
trängsel och oreda forekommes. Den som står i trappan
kan således spela de nedgående hvilket oskyldigt puts som
helst, utan att vara åtkomlig för näpsten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free