Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ack, monsieur Armand,» ropade Collette, »hur mycket
hade det icke kunnat blifva af er!. .. Men ni glömmer att
ni är ung, och derför glömmer också ungdomen er...
Vet ni, ni har åldrats mycket sedan jag sist såg er,
monsieur Armand... Men skynda nu och ställ allt till rätta,
ty när jag närmare tänker på saken, skulle jag ej så snart
vilja bränna ljus i kyrkan för er kusin.»
»Jag vill försöka,» sade Armand; »gån emellertid före
mig ned i restaurationen åt höger... jag skall snart vara
hos er.»
»Ja, ja, till champagnen!» skrek lyonesaren, angelägen
om att sätta sin fars pengar i rörelse.
Armand skildes ånyo från sitt sällskap och nalkades
jätten, som omfladdrades af en hop masker, hvilka
skämtade med honom, utan att få sitt skämt besvaradt.
Svarade han någon gång, så skedde det genom en lur,
som han förde till munnen, hvarigenom rösten fick ett
högst doft och omusikaliskt ljud.
Jättens kostym, sedd på närmare håll, röjde ingenting
mindre än finhet och harmoni. Den syntes snarare
beräknad på att afhålla än att tilldraga.
Hufvudet betäcktes af ett slags hjelm af en maläten
tigerhud, hvilken fordom kanske varit begagnad som skylt
af någon bundtmakare. Den öfriga delen af kroppen betäcktes
af en raggsliten vargskinnspels, nedtill ibopskarfvad med
annat slags skinn, så att den gick ända ned till fotterna,
dessa betäckta af ludna skor, harmonierande med det öfriga.
Masken för ansigtet, af grå kardad ull, dolde hvarje
fläck deraf, med knappa öppningar för ögonen och munnen.
Endast under karnevalstiden, då maskeradfriheten är
obegränsad, kunde en dylik karaktersmask vinna inträde i
en fransk salong.
Med ett ord, hela gestalten gjorde på Armand ett
obehagligt intryck, och han förestälde sig nästan med fasa sin
kusin framför en sådan motståndare. Det föreföll honom
derför ganska motbjudande att inlåta sig i samtal med denne
vilde. Men nöden hade ingen lag.
I Frankrike leker man ej med utmaningar. Fegheten
är en af de synder som derstädes kanske minst förlåtas.
ny dans, uppspelad af orkestern, skingrade snart de
som samlat sig omkring kolossen, hvilken derefter
Digitized by
Google
Si
I !■!! ! I -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
