- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
80

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nära som möjligt studera murararbetet pä de slott han
antingen lät bygga eller iståndsälta.

Denna hans vurm kom emellertid både Paris och
Versailles till mycken nytta.

»Men har ni hört att konungen förbjudit.. .»

»Konungen!» afbröto flere melodiska röster; »hvem
säger konungen ?... Finns det väl nägon annan konung än
Henri cinq ?»

»Förlät! Jag menade Le chapeau gris,» ursäktade sig
den obetänksamma.

»Le chapeau gris, chapeau gris!» instämde alla
skrattande.

Äfven detta var ett öknamn, som tillkom Ludvig Filip
med anledning deraf att han ofta begagnade grä hatt.

»Vi ha kommit midt in i legitimiteten,» hviskade
Collette i sin älskares öra.

»Om jag lefde den dag, då jag finge se den grå hatten
falla med det grå hufvudet derunder!» ropade en ovanligt
klingande silfverstämma; »det vore en äkta orleanistisk
chapeau-bas!»

Äfven detta föga fromma infall belönades med lifligt
bifall.

»Det var en haj!» hviskade Félix.

»Betrakta ändå hajen för ro skull,» hviskade Collette;
»henne der med kornblå sammetshatten och hvita plymen.»

»Hon är obeskrifligen vacker,» yttrade lyonesaren;
»känner ni henne, Collette?»

»Markisinnan d’Estelle,» svarade kammarjungfrun.

Samtalet mellan de vackra och förnäma bakelsebestarna
hade upphört, antingen derför att man ej för tillfallet
hittade på flere infall, eller också, hvilket är mer troligt,
af fruktan för de tvänne obekanta personer, som också
trakterade sig med savarin.

Félix och hans dam hade emellertid trakterat sig
tillräckligt, hvarefter de betalade och gingo.

»Hvilka hiskliga qvinnor!» anmärkte lyonesaren.

• »Och ändå äro de de gudfruktigaste i hela Frankrike,»
upplyste Collette; »under hela fastan förtära de ej en enda
bit kött, ja, icke ens mjölk och ägg, med ett ord, intet af
det som kommer ur djurriket, ty det skulle anses för en
mycket stor synd ... Men hvart önskar ni gå, Félix ...»

»Hvart ni vill, Collette.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free