Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Julius Cæsar, det gamla Galliens eröfrare och
förtryckare!» yttrade Armand.
»Ja, och äfven af sitt eget fäderneslands frihet...
Mannen som står framför liket på samma tribun är Marcus
Antonius, tyrannens vän ... Antonius visar folket den
mördades genomstungna toga och uppmanar till hämd mot
hans mördare... Betrakta dessa mästerligt utförda
kraftgestalter af folket... Några kyssa den mördades händer,
medan andra upptaga stenar från gatan för att
ögonblickligen utkräfva den hämd, hvartill de uppmanas.»
»Hvad,» yttrade Armand, »de vilja hämna dens död,
som förtryckt deras fädernesland!»
»Det bevisar blott att afskyn för brottet är mäktigare
än känslan för friheten... Betrakta dessa tvänne figurer,
som stå bredvid hvarandra i förgrunden nedanför tribunen:
det är Brutus och Cassius, Roms största patrioter, snart
sagdt de enda qvarlefvorna af den gamla mäktiga
republiken ... Brutus hvilar sin ena hand mot svärdsfästet, under
det han med den andra tillbakahåller Cassius, som redan
dragit svärdet... Brutus är typen för en republikan; men
hvad tycker ni om hans ansigte?»
»Det är ett ansigte som mästerligt uttrycker både kraft
och förstånd; men ...»
»Men?»
»Likväl är det något i detta ansigte som icke behagar
mig,» svarade Armand.
»Och hvad är det?»
»Jag kan icke säga hvad det egentligen är, men det
ligger deuti något dystert, något hemskt.»
»Det kunde möjligtvis vara sorgen öfver blindheten
hos detta folk, som, i stället för att jubla öfver sin
förtryckares död, vill hämnas den,» yttrade hertiginnan med en
forskande blick på Armand.
»Nej, jag kan icke tro det, ty detta vore en sorg med
högburen panna och öppna ögon, som konstnären nog skulle
förstått återgifva, i fall han velat framställa den . . . Brutus
deremot har en nedböjd banna och skygg blick . . . öfver
hans anlete hvilar ett moln, genom hvilket jag lika fåfängt
söker glädjen öfver den återvunna friheten som sorgen öfver
folkets blindhet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
