- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
145

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Markisinnan skrattade så att hennes ögon vattnades,
under det hertigens sprutade eld.

Vatten och eld. Tvänne element redan i rörelse.

»Jag kämpade manligen för adelns ära,» återtog
baronen, och segrade åtminstone för tillfället.. . Med ett ord,
jag fick den nåden att ledsaga hertiginnan från Luxembourg
till hertigens hotell.»

»Och arbetaren?» sporde markisinnan.

»Stannade qvar, förmodligen för att kyssa upp stoftet
efter hennes fot eller doppa näsan i den oljefärg som den
höga konstnärinnan spilt på golfvet. . .»

»Men under det ni följde hertiginnan hem,» frågade
markisinnan, sökte ni icke ...»

»Locka från hennes vackra läppar förklaringen öfver
hennes förhållande till blusen?» inföll S:t-Bris; »visserligen
. .. Men hennes mun var förseglad, och hela hennes väsen
röjde den fullkomligaste själsfrånvaro. . . Säkert sväfvade hon
i tankarna mellan Luxembourgs taflor, för att med
hänryckning se på hur hennes riddare i ordets visträcktaste
bemärkelse bar hennes färger.»

Baron S:t-Bris hade nu slutat sin berättelse. Det något
skämtsamma sätt, hvarpå han afgifvit den, dolde likväl illa
den förargelse som glödde inom honom.

»Hvad är nu er tanke om allt detta?» frågade han
med ena ögat på markisinnan och det andra på hertigen.

»Det har alltid varit min tanke,» svarade markisinnan,
»att något mystiskt förhållande sedan längre tid tillbaka
varit rådande mellan dessa begge personer, och att ur detta
förhållande förr eller senare kunde uppväxa en storm, nog
stark att förgöra oss alla. .. Eller hvad är er tro, hertig
de Beaudreuil?» tillade hon, vändande mot denne ett
ansigte, stålande af skadefröjdens triumf.

»Jag tror,» svarade hertigen med dof röst, »att baron
S:t-Bris hade rätt, när han sade, att det är djefvulen som
skickat denna tafla till Luxembourgs galleri, för att. ..»

»Vinna priset?» inföll markisinnan; »ja, ni har rätt,
och han skall vinna priset, om man icke utdrifver djefvulen
med Belzebub.»

Sonen af Söder och Nord.

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free