Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se der hvad som borde vara tillräckligt för en arbetare i
den katolska vingärden, och hvilket äfven skulle hafva
varit nog för en broder Brédöt, sä framt han icke, som vi
se af följande, hade haft vurm för ätskilligt annat af mer
verldslig halt.
Klockan var ungefar sex pä eftermiddagen.
Broder Brédöt hade en liten treflig brasa i sin spisel
och en brinnande lampa pä sitt bord, vid hvilket han
sjelf satt.
Framför honom pä detta bord glänste ett halft dussin
de präktigaste cylinderur, dem han granskade med en
urmakares kännarblick.
Under det han granskade, drog han ofta pä munnen
och gaf lifliga bifallsnickar ät en ung, modernt klädd berre,
hvilken satt nära honom i en behagligt tillbakalutande
ställning pä stolen, berättande en liten historia om
Urmakaren och morgonrocken.
Vid rue Vivienne bor en urfabrikant, som, minst sagdt,
har flere ur än han för egen del behöfver.
Sannt är, att han har dem alla till salu; men han är
sä dyr, att ingen mäktar köpa ett enda.
Frän morgonen till qvällen skockar sig folk utanför de
höga spegelrutorna, förstörande sin tid med att blott se pä
hvad tiden lider; och som det ena uret gär för fort och
det andra för längsamt, blir man ej klokare för det.
Ingen är mer osäker om tiden än den som stär
utanför en urmakares fönster.
Följaktligen kan man med skäl säga, att urmakare äro
till mer för att förvirra än för att gagna verlden.
En morgon inkommer i den granna boden en ung
herre af elegant hällning och insvept i den prydligaste
morgonrock.
Urmakaren, ehuru nägot förvänad vid äsynen af en
kund i morgonrock, skyndar artigt emot den inträdande.
>0, monsieurI» säger herrn i morgonrocken; »jag bor
i huset bredvid ert och sitter jemte min hustru vid
kaffebordet, dä hon ett tu tre öfverraskar mig med den
underrättelsen att det i dag är hennes tjugonde födelsedag...
Tjugu är äro en Guds gäfva, men födelsedagarna...
födelsedagarna äro en olycka och borde ej finnas, monsieur.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
