- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
174

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kammarjungfrun inför en ung och gentil
perukmakare, som ställer sig bakom den danslystna madame
Pélions stol.

Madame Pélion har ännu i behäll sitt rika svarta här,
hvilket bevisar, att naturen varit skonsam mot henne och
— hvarför icke kunna säga det? — äfven hennes tre män,
ty så kunna männen vara till.

Den unge perukmakaren utkammar det långa glänsande
håret och har en artighet för hvarje lock han upplägger.

Madame Péliou småler tacksamt mot den bredvid
stående kammarjungfrun, hvilken ditfört en perukmakare med
så mycken smak och urskilning.

Hon småler äfven i spegeln mot perukmakarens bild.
Madame Pélion smågnolar derunder och rör på högra
foten.

Det är polkan hon drömmer om, det är mazurkan
hon anar.

Ändtligen äro de tjocka flätorna sammanvridna till en
hög korg midt på madame Pélions nacke samt lockarne
behörigen friserade, hvarefter perukmakaren planterar en
stor bukett af de vackraste kamelior midt i hårkorgen.

Madame Pélion kan ej tillbakahålla ett utrop af
förtjusning, när hon i spegeln ser kameliorna spira upp ur
hennes hufvud som ur en kruka Sévresporslin.

Kammarjungfrun är äfven förtjust, och perukmakaren
tager ett ljus för att vid dess sken närmare kunna beundra
sitt verk.

Då, o ve! fattar, genom en olycklig tillfällighet,
ljuslågan i kameliorna, och innan någon mensklig makt kunnat
hindra det, går madame Furstenhoffs verk upp i lågor.
Endast med största möda lyckas den arme perukmakaren
rädda" det ovärderliga håret.

Allmän uppståndelse och förtviflanl

Madame Pélion är nära att falla i vanmakt, och
perukmakaren ligger bönfallande vid hennes fot.

Kammarjungfrun tömmer en flaska eau de cologne
midt i den täta hårkorgen.

Kameliornas stoft, som förut legat på korgens botten,
flyter upp och lägger sig som en skorpa mellan dess bräddar;
men ingen mytens gudomlighet bringar] till lif igen de
förtärda blommorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free