- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
175

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lyckligtvis lefver ännu madame Furstenhoff och bor
vid rue Grammont, n:o 8.

Kammarjungrun får befallning att på eviga minuten
köpa nya kamelior. Hon ilar ur rummet.

Madame Pélion och den olycklige hårkonstnären äro
allena.

Madame Pélion kastar en bedröfvad blick på pendylen,
ty hon har lofvat första dansen åt en viss monsieur
Wester-camp, som har en förmånlig befattning vid Norra jernvägen
och som icke synes frukta för de tre afgångna männens
hårda öde.

Lugnad, ty ännu är det god tid, flyttar madame Pélion
sin blick till spegeln, för att se huruvida hennes skönhet
lidit något af eldprofvet.

Då ser hon till sin stora öfverraskning, huru den
olycklige perukmakaren smyger till dörren och skjuter för
dess rigel.

»Monsieur!» ropade hon, vändande sig om; »hvadl...
Hvarför...»

»Ack, madame!» infaller perukmakaren, skyndande till
henne, »jag kan icke förställa mig längre.»

»Monsieur!» ropade madame, rödare än kameliorna
varit; »hvad är er afsigt?... Hvarför riglar ni dörren?...
Hvarför...»

»Madame 1 Ni måste ge mig ...»

»Unge mani» afbryter madame Pélion, vändande bort
sitt ansigte och betäckande sin mun med den knubbigaste
af händer; »ni vill begagna er af min ensamhet!... Ni
glömmer att... Men så tag då ert förnuft till fånga ...
Unge mani Hvad är det ni vill?» tillade hon med
nedslagna ögon.

»Hvad jag vill?... Jag vill ha era ringar, era
halsband, ert ur och era nipper, med ett ord allt som med
lätthet kan transporteras ... följaktligen icke er egen värda
person, för hvilken jag hyser den djupaste respekt... Ni
är svag för dans, ni; dansa ni! Man behöfver icke nipper
för att dansa... Jag vurmar på nipper, jag, och är stor
samlare deraf... Var derför så god och plocka hit allt hvad
ni har, innan kammarjungfrun kommer och besvärar oss.»
»Ah!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 24 16:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free