- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
180

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Densamma som så godhetsfullt mottager hans höghets
blommor,» svarar lakejen med en djup bugning.

»Jag kunde vilja öfvertyga mig, om ni talar sanning.»

»Ni beredde derigenom hans höghet en glädje, för
hvilken hans tacksamhet skulle bli omätlig.»

»När tror ni jag bör göra min uppvaktning?»

»Det är då ert allvar, madame?»

»Hvarför skulle det ej vara mitt allvar?, . . Om jag
blott visste...»

»Hvad?»

»Att hans höghet med nöje...»

»Att ni kan tvifla derpå!... Hans höghet har ... men
jag bör kanske icke säga det.»

»För all del, hvad är det?» frågade dansösen med
lif-lighet.

»Hans höghet har låtit mig förstå, att om ni önskade
besöka honom, skulle jag föra er till hans villa.»

»När?»

»Kanske ni hade tillfälle i afton?»

»Hans höghet vill då taga emot mig i afton?»

»Ja, madame .. . han skall känna sig lycklig när han
får höra, att ni vill komma i afton.»

»Men när jag inte vet hvar han bor, så...»

»Jag förstår... Om jag i afton klockan åtta låter hans
höghets vagn stanna utanför er port?»

»På slaget åtta skall jag vara färdig,» lofvar dansösen,
som icke kan dölja sin glädje.

»Och ni skall ej låta hans höghet förgäfves vänta?»

Dansösen kastade på den ståtlige lakejen en blick af
sårad stolthet.

Mademoiselle Clary Moulin har skäl dertill, ty Clary
Moulin har ännu aldrig mankerat någon furste.

»Men, madame, ej ett enda ord för någon annan,
ty . . .»

»Ej ett enda ord, monsieur,»

»Hans höghet skulle bli mycket bedröfvad om. . .»

»Hans höghet kan vara fullkomligt lugn.»

»Ett enda obetänksamt yttrande till obehörig person,
och hans höghet skulle bli öfverlupen af nyfikna... han
skulle besväras deraf och kanske finna sig föranlåten att
resa.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 24 16:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free