Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brödraskapets armar räcka vida längre än till Tonlon och
Brest, i fall ett olyckligt öde sknlle föra er dit... Var
derför lugn och’ fortfar som hitintills att tjena den heliga
saken... Ni är en af dess verksammaste händer, och ni
gör allt med sådan urskilning... Ni kan betrakta er som
ett Guds finger, utskickadt för att bestraffa lättsinnet och
flärden.»
»Det behöfs icke mycken urskilning till det,» svarade
Plichon ganska anspråkslöst; »allvarsamt och hederligt folk
har nästan alldrig någonting att vara af med ... Sådant folk
kan gerna sofva för öppna dörrar utan att befara något...
Men farväl, värdaste fader, jag står och pratar bort både
eder och min tid.»
»Ni ämnar gå?»
»Ja visst, det artar sig till att bli något i Paris, och
en affärsman som jag måste vara med i den allmänna
rörelsen.. .Jag ser i alla ministerkriser en försynens skickelse,
ty de förorsaka demonstrationer och folksamlingar, och
parisaren har aldrig ondt om pengar när han är ute för att
köpa kulor och bly... Jag gör tronen och lagen bestämdt
en ganska stor tjenst, när jag i förbigående tömmer en
och annan ficka.»
»Men bara ni icke råkar på en terzerol i stället för en
börs, såsom fallet var i fjol, hvilket höll på att tillskynda
oss många olägenheter... ni har väl icke glömt äfventyret
på Vendömeplatsen ... Men å propos den unge mannen,
min förre granne, lär ha visat sig igen... Ni skulle icke
händelsevis ha sett honom?»
»Jag ser knappast på sådant folk, sedan jag börjat
umgås i högre kretsar.»
»Låt då också bli att visitera sådant folks fickor...
Ett snille som ni, Plichon, befatta er med dylika simpla
affärer!»
»Ack, det är mer för handlagets skull än för vinstens,»
svarade Plichon; »en soldat måste ju hvar dag öfva sig i
att ladda och skjuta med löst krut för att ej glömma ladda
och skjuta på allvar.»
»Men jag påstår ändå, att ni bör lägga bort dylika
barnsligheter, som förr eller senare skola bringa er i
för-derfvet.»
»Ni fortfar att betvifla min skicklighet?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
