Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattige, utan äfven uppmanade dem till frid och tålamod,
utnämde år 1840 Den blå mannen till riddare af
hederslegionen.
Men den dagen då han dertill utnämdes var för Den
blå mannen en bekymmerfull dag.
Han vägrade först mottaga bandet. Men man sade
honom, att det var nödvändigt för efterdömets skull.
Låt först ett ordensband visa sig i folkqvarteren, och
flere sådana skola snart komma efter, och ju flere
ordensband, desto flere poletter på mat och ved.
Så sade man, och detta verkade slutligen, emedan Den
blå mannen, som icke var egoist, icke heller hade något
emot konkurrensen.
Han satte derför både bandet och stjernan på sin
ljusblå rock och började så rustad ånyo sin vandring.
På bulevarderna log man icke mer åt honom, såsom
åt en småpjoskig person. Ordensstjernan hade för honom
sjelf blifvit en polett på sundt förstånd.
När han kom in i folkqvarteren, omgafs han af en
mängd folk, af hvilka somliga lyckönskade honom till den
skedda riddarutnämningen, andra förargade sig öfver att
han icke blifvit officer af samma orden i stället för simpel
riddare. De flesta återigen mumlade om, att stjernan snart
skulle äta upp de fattiges poletter.
Det grämde mycket Den blå mannen, att stjernan hade
så liten välsignelse med sig; men han bar den dock tåligt
i tre månader, alltid väntande, att flere stjernor skulle
uppenbara sig på folklifvets mörka horisont.
Men han väntade fåfängt.
Det är endast himlens stjernor som vilja lysa i mörkret.
Jordens hafva planeternas natur och kunna endast lysa
när de vända sig mot den sol, af hvilken de mottagit
glansen.
Och för öfrigt, hvilken riddare skulle väl, dag ut och
dag in, vilja gå med fickorna fulla af poletter på mat och
ved? Hvilken skulle väl på folkqvarterens smala, ruskiga
trottoar nännas sätta den lackerade skon, som blifvit van
vid bulevardernas makadamiserade bana?
Efter de trenne månadernas förlopp tog Den blå mannen
af sig bederslegionen, och man påstår, att han förvandlat
den i fattigpoletter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
