Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ånyo ler man åt honom på bulevarderna, men Den
blå mannen ser det ej. Och huru skulle han också kunna
se det, han som icke en gång ser tacksamhetens tårar i
folkqvarteren 1
Ungefär vid samma tid som Armand och hans kamrater
stormade en högvakt i Champs-Elysées satt Den blå mannen
vid sitt fönster, hvars nedersta ruta var öppnad.
Det hade på många herrans år icke händt, att Den blå
mannen varit hemma vid den tiden på dagen. Också
syntes han ingenting mindre än belåten med ett dylikt
ovanligt förhållande.
Han satt i sin mörka, ensliga kammare och förde
understundom sitt bleka, bekymmerfulla ansigte till
fönsteröppningen, antingen för att inandas den friska februariluften
eller också för att lyssna till hvad som hände på gatan.
Denna gata, främmande för emöternas befolkning,
tycktes icke kunna bjuda på några märkvärdiga händelser,
åtminstone för denna afton.
Dess dåvarande utseende var mycket olikt dess vanliga.
De lysande köpmansbodarna, som finnas dervid i nästan
hvarje hus, voro nu alla stängda.
Derigenom blef gatan icke allenast mörkare, utan äfven
folktom. Också hade polisen icke aktat nödigt att der
utställa någon bevakning, hvilken deremot var oumbärlig på
andra håll.
»En förlorad dagl En förlorad dag 1» mumlade Den
blå mannen för sig sjelf; »och likväl är tiden ett kapital,
gifvet menniskan af Gud, för att af henne mångdubblas
och göras fruktbart... Ja, denna dag är en för alltid
förlorad dagl»
Den blå mannen, hvars dagsarbete vi känna, erinrar
något om kejsar Titus, som ansåg den dag förlorad på
hvilken han icke gjort något godt.
Det har efter Titus funnits många kejsare, men ingen
har räknat en på detta sätt förlorad dag till sina förluster.
»Ingen i Faubourg du Temple,» fortfor Den blå mannen
suckande, »ingen i Faubourg S:t-Antoine har i dag ens
velat se sin gamle vän... Man känner honom ej mer,
man hör honom ej mer, man skjuter tillbaka hans hand ...
Jag har förlorat mina barn, mina vänner!... Mina barn
ha blifvit hyenor, mina vänner tigrar... De vända sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
