Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och denne var?»
»En af dessa olyckliga, som endast af polisens hand
kunna ryckas från brottet, men som snart slita sig derifrån,
för att återvända på samma rysliga bana.»
»Vidare! Vidare!»
»Jag hörde denne tala med en person, som han kallade
monseigneur.»
»Det var hertigen ... Ni känner hertigen personligen?»
»Nej, men jag hörde denne monseigneur, hvem han
nu vara må, gifva några order åt kusken.»
»Han gaf order, hertigen gaf order åt banditen på
kuskbocken... tala, tala, i himlens namn!»
Den blå mannen upprepade nu det mystiska samtal på
gatan, som läsaren redan känner.
»Ah, ni nämde, att det var en baron som skulle möta
vagnen,» yttrade Armand.
»Ja, det var en baron, men jag hörde icke hans namn,»
svarade Den blå mannen.
»Baron S:t-Bris, ingen annan än baron S:t-Bris,» mumlade
Armand, klösande rappningen från muren; »men stället
der han skulle möta vagnen ?... Ni finner att det är det
vigtigaste, att allt beror på att veta stället... O himmel,
om ni skulle glömt det!... Då vore allt fåfängt, allt
för-loradtl... Stället, stället 1»
»Jag hörde det, men låt mig tänka efter.»
»Gata eller öppen plats?»
»Gata...ja, det var en gata.»
»Namnet, namnet!... Men jag förvillar er, jag skall
vara lugn,» försäkrade Armand, släppande ned på gatan en
stor kalkskifva, som han nyss rifvit från muren, hvarefter
han började söka sig en ny.
»Rue S:t-Etienne!» ropade slutligen med synbar glädje
Den blå mannen.
»Rue S:t-Etienne!» ropade Armand, kastande sig
tillbaka och med handen för pannan.
»Rue S:t-Etienne!» upprepade han med ett glädjerop
och tog ett skutt mot Den blå mannens fönster.
Men Den blå mannen, som säkert misstänkte, att det
var fråga om en ny omfamning, drog sitt hvita hufvud
visligen in i rummet.
»Rue S:t-Etienne!» mumlade Armand, orörligt
stannande invid muren och öfverläggande med sig sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
