Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gatorna från jorden, för att vräka dem ned öfver tyrannernas
legoknektar 1 Begrafven dem derunder, så att ingen
efter-verld skall finna spåret efter dem 1. .>. Upp, upp till vapen,
till vapen 1»
»Till vapen!» vrålade den vilda skaran under vapengny
och hämderop; »bröd eller döden!»
Inom loppet af en minut breder sig öfver det nyss så
mörka Faubourg S:t-Antonie ett starkt eldsken på himmeln.
Det är återskenet af tusentals facklor.
Inom en timme synes icke mer någon mynning af gata
eller gränd i denna del af Paris
Ofverallt endast barrikader och, krälande på dem med
myrornas mängd och flit, folkqvarterens vilda titaner.
Tjuguåttonde kapitlet.
Morgonen den 23 februari.
Från midnatten till klockan tre på morgonen upplyses
Paris af tvänne stora eldar, den ena tänd af de trupper som
bivuakera mellan Porte Saint-Martin och Boulevard
Bonne-Nouvelle och vid hvilken de värma sina frusna kroppar,
den andra tänd af folket midt på Elyseiska fälten; det är
en hel sträcka baracker, uppbyggda för soldaterna, som
uppgår i lågor.
Vid solens uppgång slockna de begge eldarna. Ett
ymnigt regn öfversköljer gatorna med forsande bäckar.
Regeringens få vänner, välsignande regnet, upprepa
Pétions bekanta ord: »Det regnar, det blir ingenting af.»
Men regeringens många soldater, så lagom välsignande
regnet, möta från alla sidor barrikader, öfverfylda med
kämpar, som längta efter striden för att medelst denna
vederqvicka sig efter en i overksamhet genomvakad natt.
Armand Cambon hade rätt, när han dagen förut sade,
att det äkta par han denna dag sammanvigt skulle följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
