Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, monsieur, ni är fri,» förklarade den nyss befriade
officeren; »gå och tacka er far, den hedersmannen, ty det
är honom ni egentligen har att tacka för er frihet.»
»På hvad vilkor har jag blifvit fri?» frågade Armand,
knappast troende sina öron.
»På inga, inga... Kom bara!» ropade invaliden.
»Inga, ha!» ropade Armand, hastande glad till porten,
som öppnade sig för honom.
Ett nytt jubel från de utestående mötte honom, och
oräkneliga armar sträckte sig fram för att rycka honom
till sig.
»Men,» yttrade Armand stannande, »men mina
olyckskamrater?»
»Höra ej till affaren,» svarade officeren, »och derför
stanna de q var.»
»De stanna qvar, säger ni?» frågade vår hjelte, tagande
ett steg tillbaka.
»Ja!»
»Jag skulle öfvergifva mina kamrater!» yttrade den
unge barrikadchefen, »jag öfvergifva den hjeltemodige
Laborde och mina tappra vapenbröder, som lida värre än
jag!... Jag, den ende som nu är i stånd att vårda dem,
skulle fegt och hjertlöst lemna dem åt deras öde!... Nej,
aldrig!... Monsieur!» tillade han, vändande sig till officeren,
»befall att porten tillslutes och att man sedan för mig
tillbaka... Antingen fri med mina bröder, eller fånge
med dem!»
»ArmandI» ropade invaliden; »vi skola befria dina
bröder, vi skola dö för dem, men kom, kom!»
Armand närmade sig ånyo det ställe der hans fader
stod, drog hans hand in mellan gallerna och kysste den,
utan att yttra ett ord.
Derefter vinkade han gladt åt sina kamrater utanför
och återvände till den flygel hvarunder fängelset var.
»Jag hade nästan kunnat säga det på förhand,»
yttrade officeren, följande sin fånge med en blick af
beundran.
»Armand, min son, min son!» snyftade krymplingen;
»du dödar din gamle far... Men ... men som du hade också
jag handlat, som du hade jag stannat qvar... Gå att trösta
dina bröder!... Din tröstlöse far välsignar dig!...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>