Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, det var tvä,» svarade Diane rodnande, ty Diane,
liksom hennes vän, var merendels blek.
Men Dianes blekhet hade en sjuklig färgton, hvilket ej
var fallet med Adelai’des.
»Du bar då gifvit bort det andra?» frägade Adelaide.
»Ja,» svarade vännen med ännu starkare rodnad.
Det var nu Adelaides tur att fixera Diane.
Den senare lutade pannan mot sin hand, men Adelaide
såg den röda färgen hastigt lemna rum åt den vanliga och
hörde, hur Diane fruktlöst bemödade sig att qväfva den
ihåliga hosta som skakade hennes bröst.
»Du lider, Diane!» yttrade Adelaide, läggande sin arm
omkring vännens hals, »och jag har länge märkt det.. .
men du, som hyser så innerligt deltagande för mina lidanden,
unnar mig ej att visa mitt deltagande för dina... du har
icke förtroende för din barndomsvän, och detta bedröfvar
mig, kanske mer än mycket annat.»
»Skulle jag icke ha förtroende för dig!» svarade Diane,
lutande sitt ansigte intill barndomsvännens bröst.
»Så gif mig ett prof deraf!.. . Säg mig namnet på den
dolda smärta som förtär dig... hvem vet, kanske det lyckas
mig att finna något botemedel.»
»Intet botemedel, men kanske någon tröst, och trösten
är ju ett barn af himmelen.»
»Tala, ty du talar till ett hjerta som älskar dig.»
»Nåväl, Adelaide,» sade Diane, kastande en blick kring
boudoiren.
»Nå?»
»Jag älskar,» hviskade Diane, »ja, jag älskar!»
»Du älskar?»
»Ja, men älskar utan hopp, och kärlek utan hopp är
förtviflan!»
»Min stackars Diane 1» yttrade Adelaide, slutande
närmare till sig sin vän.
»Och den förtviflan som kärleken älskar har ingen
annan gräns än döden!» fortfor Diane.
Adelaide fortfor att hålla sin vän omarmad.
Det var så mycket bon ville fråga; men ett ämne så
grannlaga som detta gjorde, att hon sväfvade i ovisshet om
hvilken fråga hon borde börja med.
Diane tog sin vän ur hennes bryderi, ty hon började
sjelf följande berättelse:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
