Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men om det skulle vara någon af insurgenterna,»
anmärkte den andre betjenten, »ty det ser verkligen ut
som hade han varit med på någon barrikad ... i sådant fall
vore det mer i sin ordning att skicka honom till närmaste
poliskontor, ty ...»
En skarp blick från hertiginnans öga tystade den
laglydige betjenten.
»Bär honom genast in till migl» befallde hon.
Betjenterna förvånades ånyo öfver så mycken
mennisko-kärlek hos en hertiginna.
Men allting är möjligt i Frankrike, i synnerhet i
revolutionstider.
Inom en minut hvilade Armand Cambon på den
mjukaste af kåsöser.
»En börs med guld åt den som finner en läkare!»
ropade hertiginnan.
Det var ej tid till förvåning; alla betjenterna rusade
på dörren.
Endast en qvinlig domestik stannade qvar, förenande
sina omsorger med den ifriga hertiginnans, för att kalla
den afsvimmade till lifvet.
Den ypperligaste »Triple extrait d’eau de Cologne» och
den dybaraste »Vinaigre de toilette cosmétique et sanitaire»
häldes öfver den fattige barrikadkämpen.
Man öfvergöt honom med essenser, som kunnat vara
tillfyllest för en prinsessas toalett under en hel månad. Det
var annat än muskötkulor och drufhagel.
Men icke nog dermed: man måste äfven förbinda det
sårade hufvudet.
Domestiken var rådlös, ty hvarifrån taga charpi och
bindlar i en hast?
Men hertiginnan var icke rådlös. Hon gjorde bindlar
af en kasimirschal och charpi af brysselspetsar.
Allt användes för att få det bleka hufvudet väl
ombundet och bevaradt. Och säkert är åtminstone, att det var
ett af de grannast och rikast utstyrda hufvud i verlden.
Armand Cambon var en sfinx, med kroppen af en
ouvrier och hufvudet af en duchesse.
»Ack, hvilka fina anletsdrag!» yttrade också
kammarjungfrun, med en kännarinnas blick öfverfarande det af
kasimirer och spetsar garnerade ansigtet.
Sonen af SöJer och Nord. I[. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
