Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men denna långvariga vanmakt förskräcker mig,»
sva-rade hertiginnan, som äfven ville se lif i detta ansigte och
derför lutade sitt eget så nära intill hans, att hon med sina
läppar nästan vidrörde hans kind.
I kritiska ögonblick måste naturligtvis allt försökas.
Man skall vara af sten för att ej lifvas vid en sådan
beröring.
Armand öppnade omsider ögonen och började stirra
omkring sig.
Han mumlade några osammanhängande ord:
»Framåtl.. . Hugg ned ! . .. Jag hämnas dig, ädle
Eugéne!. .. Ce Dieu des opprimés, ce Dieu des prolétaires . . .
du dör ... je suis républicain ... Flyn! Rädden erl Olycklige
Félixl Arma Collette! Flyn, flynl»
Hertiginnan erinrade sig ej namnet Félix, men hon
kom ihåg, att hon ej på ett helt dygn hört något om sin
kammarjungfru.
Hon hade under dagens lopp skickat flere bud till
hotellet vid Rue de la Paix enkom för att kalla henne,
men alltid förgäfves.
Hvad hade väl blifvit af den arma Collette?
»Till strid, till stridI» fortfor den yrande; »vive la
république! Vive la duchessel... Jag dör för friheten . ..
dör för henne... för Adelaide...»
Hertiginnan lade sin hand på den yrandes mun, så att
de sista bokstäfverna dogo mellan hennes fingrar.
Flere än en elektrisk gnista flögo från dessa varma
fingrar till denna kalla mun. Verkan kunde ej uteblifva.
Armand tystnade.
Feberrodnaden, som för en stund flammat på hans
kinder, försvagades. Ögonen, som nyss skjutit blixtar,
blefvo mildare.
Långsamt förde han upp sina händer till spetsarne,
som fläktade kring hans ansigte, och han tummade på dessa
med en viss förundran.
»O min Gud, hvar är jag?» ropade han, resande sig
upp från soffan; »h var är jag?... Ah 1.. . Hertiginnan I...
Förlåt, förlåt 1»
Hans knän nedsjönko på golfvet, och han sträckte
bönfallande sina begge armar mot hertiginnan.
Hon gaf ett tecken åt kammarjungfrun, hvilken genast
aflägsnade sig ur rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
