Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men det säger jag er,» yttrade mästaren, »att om
någon är rädd för att bli ihjeltrampad, så får han gå hem
och bjelpa mor sin steka kastanjer, i fall hon bar några.»
»Om du blir ihjeltrampad, Charles,» sade en gosse till
en annan, »så skall du ge mig din karbin.»
»Jag tänker behålla min karbin sjelf,» menade Charles;
»ty hvad är det värdt att ha sabel och kask, om man icke
har karbinen med!» tillade han, låtande dermed förstå, att
han ämnade förskaffa sig en fullständig rustning.
»Således ä’ ni karlar och rena demokrater
allesammans?» frågade mästaren.
»Ja, ja!» skreko de tolfåriga demokraterna, ånyo
klappande händerna; men hur rena de voro, det vete Gud.
Under det Alphonse på förhand gaf bort de stolta
municipalgardisternas vapen åt tolfåringar, gick det ännu
lifligare till inne så Café Danemark, beläget vid samma
gata, något närmare Place du Palais-Royal.
Detta kafé är mycket bekant för alla nordbor som
vistats i Paris, ty det är der resande från de tre nordens
riken vanligen mötas, för att dricka kaöe, läsa Aftonbladet,
som der hålles, samt språka om de aflägsna hemlanden.
Man träffar der konstnärer från dessa riken och är
alltid säker på att hvarje eftermiddag råka Billmark vid
bordet till venster närmast ingången.
Café Danemark anses för demokratiskt och är derför
icke mycket väl anskrifvet hos svenska och norska
legationen samt icke mycket besökt af svenska grefvar och
baroner.
Men, detta oaktadt, är Café Danemark ett af de mest
besökta i Paris, och man finner der, såsom nyss nämdes,
konstnärer af alla slag, och dessa hålla nog främlingen från
norden skadeslös för förlusten af grefvar och baroner.
Denna morgon var det mycket folk på Café Danemark,
men denna gång till det mesta folk i blus och med bössor
i stället för kaffekoppar.
Den vackra skänken stod framflyttad midt på golfvet,
tjenande till tribun för de talare som efter hvarandra
uppträdde, ty att slåss utan att hålla tal är omöjligt för en
fransman.
En talare hade nyss lemnat tribunen under bifallsrop
och handklappningar, som för ett ögonblick öfverröstade
kanonaden från Palais-Royal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
