- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
391

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han talar om segerns ära, men äfven om segrarens
mildhet, skönare än segerns ära.

Han hotar och ber, trotsar och knäfaller.

Yxorna sänka sig långsamt.

Man kan icke neka den unge mannen något, ty det
är platsens hjelte, det är Armand Cambon.

TRETTIOÅTTONDE KAPITLET.

Ett morgonbesök i S:t-Germain.

Faubourg S:t-Germain, det förnäma legitima
högkvarteret, lyssnade från andra sidan Seine till stridens buller.

Det lyssnade med hämmad andedrägt, men med
strålande ögon, ty äfven der visste man, att det icke mer
gälde den eller den ministern, utan helt enkelt en tron,
Ludvig Filips tron.

För hvarje skott som hördes dåna var det som hörde
man fallet af en sten ur grundmuren till julidynastiens tron,
och man välsignade, åtminstone för tillfallet, detta raska
folk, som icke har portar af ek och jalusier af mahogny
att krypa bakom när det gäller.

Den enda icke fullt lyckliga inom S:t-Germain var
kanske den sköna markisinnan Eulalie d’Estelle.

Ensam i sin granna boudoir, mätte hon gobelinsmattan
med sina små beundransvärda fötter, gnistrande af
guld-paljetter på purpurröd silkessammet.

Än knäppte hon till diamantspännet på sidenskärpet,
som sammanhöll hennes morgondrägt af hvita spetsar, och
det ganska hårdt, liksom ville hon närma sitt lif till
guldbiets ; än lossade hon helt och hållet på samma skärp, så att
spetskjorteln vårdslöst draperade sig kring hennes
mönstergestalt, lik den fotsida drägten kring en antik stod.

Oroligt häfde sig hennes höga bländande barm, kanske
för mycket blottad till och med för en morgontoalett, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 24 16:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free