- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
394

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Markisinnan skalle kanna likna dessa härflätor vid de
svarta lister, medelst hvilka man sänker en arm syndare i
jorden.

Men hennes fantasier voro aldrig svartklädda, gingo
aldrig i likprocession och hade aldrig med immorteller
smyckat grafvar.

Hastigt spratt hon app från soffan och släppte
hårflätorna, hvilket hade mycket att betyda.

»Denise, Denise 1» mumlade hon; »vid månen och
stjernorna, jag hade glömt henne!»

Markisinnans sammetsfötter började ånyo mäta
gobelins-mattan.

»Denise!... Denise vet verkligen hvad ingen dödlig
borde veta... Om man inför domstol kallade henne och
om hon der sade allt hvad hon visste, hon skalle kunna ...
Vid natten och stormen, hotf är mycket farlig!... Jag har
verkligen något att frakta... Förlåt mig, Rigobert, jag var
orättvis på ditt stoft!»

»Denise har blifvit skaggrädd på senare tiden,» fortfor
markisinnan; »jag har sett henne skygga, ofta skygga för
Gad vet icke hvad, men ofta för ganska litet... Det der
kan bli mycket svårt för mig, ja, mycket svårt.»

»Men när någon af mina hästar skygga,» tillade hon,
»när någon af dem hotar att skena för min vagn, hvad
gör jag då?»

Markisinnan, som hade den höga spegeln framför sig,
vände hastigt sitt ansigte från dess glas.

Hon hade blifvit gul i ansigtet, och hon tyckte icke
om den färgskiftningen.

I detta fall var hon strängare mot sig än mot andra.

Småningom återfick hon sin naturliga ansigtsfärg och
med denna äfven sitt vanliga lynne.

Hon ringde med guldklockan och återtog derefter sin
plats i kåsösen.

Denise inträdde och hade verkligen det skygga
utseende, som så oroat markisinnan.

»Hvilken ryslig händelse!»

»Ja, madame, en ryslig händelse!» upprepade Denise
med ett vida sannare uttryck af bedröfvelse än
herskar-innan.

»Du nämde, att det var med två kulor som den arme
hertigen ... O, min Gud!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 24 16:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free