Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maugiron är nu frisk, men om hans äfventyr talar
ingen mer. Hans bod är tom på folk, och han irrar bland
sina fastage som en skugga.
Hans fixa idé är nu, att han skall dö af törst midt
ibland sina oskyldiga viner.
FYRTIONDE KAPITLET.
Nytt sätt att göra vinhandlare lyckliga.
»Är han icke djefvulen så olycklig?» frågade Hvita
Björnen, sedan han, ungefärligen såsom vi upptecknat den,
berättat historien om den andre olycklige vinhandlaren.
»Mycket olycklig,» svarade markisinnan, som lyssnat
med en engels tålamod.
»Ni kunde så lätt göra äfven honom lycklig,» menade
Hvita Björnen.
»Ni har en god tanke om min förmåga att göra
men-niskor lyckliga... jag skall också göra hvad jag kan.»
»Ja, det är som jag alltid sagt, ni har det
förträffligaste hjerta,» komplimeuterade vindragaren.
»Skall då ingen befria mig från denna galning!»
suckade markisinnan för sig sjelf.
»Tillåter ni mig föreslå ett sätt att göra förtviflade
vinhandlare lyckliga?»
»Föreslå, min vän.»
»Om ni, madame, bure monsieur Dudeffants namn, ni
som är den skönaste qvinna i Paris, tror ni icke, att den
stackars Dudeffant då skulle komma lös från den fixa idén,
att alla qvinnor sky för honom?»
»Det tror jag verkligen,» svarade markisinnan, som
icke kunde låta bli att skratta.
»Och om ni, madame, bure monsieur Maugirons namn,
ni som är en af de förnämsta damer i Paris, tror ni icke,
att deu stackars Maugiron då skulle återvinna sin kredit,
sina kunder och sitt förra lugna lynne?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
