- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
424

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Girardin skyndar ut.

Konungen sätter sig ned och skrifver följande:

»Jag afsäger mig tronen till förmän för min sonson,
grefven af Paris... Må han bli lyckligare än jagl»

Denna sorgliga autograf är konungens sista.

Handgevärseld höres utifrån. Den närmar sig, den blir
allt lifligare.

»Man skjuter på Tuilerierna!» ropar en hofman och flyr.

»Man stormar dem!» ropar en annan hofman och flyr.

Konungen afkläder sig generalsuniformen och påtager
en borgerlig drägt.

Drottningen, blek, orörlig, betraktar konungen.

Amélie, Carolinas höga dotter, exemplarisk maka och
mor, skulle hellre hafva sett sin gemål afklädas för grafven
än för flykten.

Hon vänder sig mot Thiers.

»Se der ert verk, monsieur!» säger hon; »det är ni
som är orsaken till allt!»

Thiers är svarslös för första gången i sitt lif.

Är det samvetet, eller är det blott deltagandet för en
ädel q vinnas djupa smärta, som binder hans tunga?

Thiers skulle annars kunnat bevisa, att han varit
konungamaktens stöd ända sedan Nebukadnezars tider.

»Hästarna!» befaller konungen.

»Man hade fört fram dem,» underrättar en
kammar-tjenare; »men de blefvo nyss dödade.»

»Således ingen vagn?»

»Jo, två vagnar utan livré och vapen vänta vid
Pont-Tournant.»

»Låtom oss fara!» ropar konungen, bjudande
drottningen armen.

De gå. Några följa dem, icke alla, ty det är farligt
att följa en konung aom flyr.

Man tager den hemliga väg som kejsaren låtit anlägga
för konungen af Rom; man följer terrassen som vetter åt
flodens strand, träder ut genom den lilla porten och befinner
sig nu midt ibland ett segrande folk och afväpnade trupper.

Hvilken penna kan teckna hvad det ålderstigna
konunga-paret kände i denna stund!

Konungen svigtar och nödgas stödja sig på
drottningens arm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free