Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ät inte upp allt sockret, Pascal... en prinsessa skulle få
slag, om hon såge dig hugga i så där .. . Hvem, djefvulen,
tog vid alla sockerbröden ? Skäms du inte, Léon ?... Du
har då aldrig umgåtts förr i bättre hus... O himmel I
Gaspard tömde hela gräddskålen... Ser han inte ut som
hade han nyss kysst en hoffröken?... Au diable, bland
hvilka ohyfsade bestar har jag ej kommit!... eller blir man
alltid en best, en glupande ulf det första man sätter foten
på kungliga golf?»
»Men hvar äro hoflakejerna,» fortfor Hvita Björnen,
»hvar våra lakejer?... Hvarför passa de ej upp på folkets
majestät?... Aba!» tillägger han, med blicken på en hög
gyllene skärm, nedanom hvilken synas ett par fötter i
silkesstrumpor och lackerade skor, »aha! Kom fram, monsieur,
annars tar jag af er silkesstrumporna utan att först draga
dem från benen.»
En skälfvande hoflakej kryper fram från skärmen,
visande sitt dödsbleka ansigte.
»Mer kaffe, gar?onl» ropar Hvita Björnen, »och mer
socker och kalfstek ... Ni har inte kalfstek, olycklige...
Tag hit annat då... tag hit »faisans de Bohéme» och »paté
de Strasbourg», tag hit »filet de boeuf piqué å la
Cham-bord» och »écrevisses å la Colbert», eller också helt simpelt
»gelée au marasquin», tag hit hela konungens kök ... Ludvig
Filip är mätt, men folkets majestät är hungrigt.»
Under det Hvita björnen med skrytaktig ton
uppenbarar sin kunskap i franska matsedeln, till bordskamraternas
synnerliga förvåning, framsmyger den ena lakejen efter den
andra, erbjudande ödmjukt sin tjenst.
De stackars lakejerna! Skulle de på morgonen kunnat
ana, att den kungliga taffeln dukades för sådana gäster?
Hvita Björnen utdelar befallning på befallning.
Lakejerna springa fram och tillbaka, serverande allt som
finnes, ty folkets majestät är glupskt och torkar sig om
munnen på spetsnäsdukar, dem prinsessor i sin förskräckelse
lemnat kvar på bordet.
En och annan af sansculotterna är redan så
hemmastadd, att han, med pipsnuggan i mun och de nakna benen
på bordet, blåser upp tobakshvirflar mot takets mästerligt
skulpterade keruber och helgonanleten.
Hvilka skyar för keruber och helgon 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
