- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
457

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

henne in att för fem francs i timmen begagna en arm
syndares hufvnd till modell. Men det skall icke vara ett daligt
hufvud som betalas med fem francs i timmen.

Armands hufvud passade nog till modell, och
hertiginnan var, som vi veta, en konstidkande hertiginna. Men
general Cavaignacs kabinett var ingen atelier för det slags
artister hvarom här är fråga.

Hans atelier framställer visserligen bataljstycken både
på Afrikas fält och Paris’ gator, och sådana, att icke ens
Horace Vernet skulle göra dem efter. Men bevare oss Gud
för hans penslar och färg, och i synnerhet för att bli hans
modeller I

Det var icke för målarkonstens skull hertiginnan instält
sig i kabinettet.

»Låtom oss taga plats här och tala en stund med
hvarandra,» sade hertiginnan och satte sig i kåsösen, som var
lagom för två.

Kaptenen vid jägarregementet n:o i blef n:o 2 i
kåsösen; men mot en hel armé i mellangift skulle han
icke velat byta nummer.

»Jag behöfver icke förklara, hur innerligt jag deltager
i er lycka och ära,» fortfor hertiginnan; »men när ni vid
mottagandet af ert välförtjenta hederskors njöt af er gamle
fars glädje, glömde ni på samma gång föreställa er min.»

Det lät nästan som ett slags afund mot invaliden i
Bicétre.

»Vågade jag väl föreställa mig det!» svarade kaptenen.

»Ni är något egoist, min bäste kapten,» sade
hertiginnan, »ty ni vill ensam tänka och handla godt.. . äfven är
det något orättvist att anse mig för en känslolös varelse.»

»Af nåd, madame, tyd ej mina ord på detta sätt, ty,
vid Gud, sådan var ej min mening.»

»Jag vet det nog,» yttrade hertiginnan med mildhet
och liksom ångrande sin förebråelse, »jag vet ju,- att ni är
lika anspråkslös och blygsam som tapper och oförskräckt...
Kanske hade ni ändå skäl att förebrå mig något; men långt
aflägsnad från Paris under de förflutna olyckliga månaderna,
fann jag icke något tjenligt tillfälle att lemna er
underrättelse om mig ... Jag har dock följt er med .uppmärksamhet,
och allt hvad jag hört om er har rättfärdigat min goda
tanke om er, har ökat min . .. Men det är icke om mig jag
vill tala, det är om er, om er framtid... Jag hör, att ni
vill lemna Paris för att gå till Afrika.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free