- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Smärre skrifter. Poetiska försök, strödda uppsatser, tal och riksdagsanföranden /
67

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samtal i afskedets stund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAMTAL I AFSKEDETS STUND. 67

Skilsmessan oro, ty att nödgas mista
Ert intressanta sällskap djupt mig skakar,
»En skald som få, en talare som ingen»,
En vän och — en utaf de aderton.

ERKEBISKOPEN.

Jag tackar eder: rörd jag nederlägger
Mitt hjertas känsloskatter för den äran
Jag njutit, då jag uti denna boning
Fått hvila mina ben snart tvänne år.
Hör, sången ljuder under himlaloftet
Med toner ur min egen Davids-harpa;
Jag djupet af de minas hjertan skådar —
Mitt goda folk! Er herde väntar er.

EXCELLENSEN.

Herr erkebiskop, smickra icke folket
Och slösa icke bort ert snilles strålar
På träskets mörka böljor! För till minnes
Det skrik det fört, det skrik det förer än
Om rättigheter — massans rättigheter!
Mon Dieu! En kallsvett sköljer mina lemmar,
Trots junisolen. Ve den »fria pressen»,
Som skulle lefva, då jag måste dö!
Jag talar icke här om Riddarhuset,
De svenska anornas och ärans tempel,
Som pressen skymfar, hopen rifver neder:
Jag talar här om edert eget stånd,
Herr erkebiskop, om dess privilegier,
Som äfven hotas. Snart, en annan Abel,
Det digna skall för Kains åsnebåga.
Att derför smickra folket, quel horreur!

ERKEBISKOPEN.
Jag tillhör intet stånd, jag tillhör Sverige,
Ers excellens, och skall tillhöra det.
En Dalas son, ur folkets sköte sprungen,
För folket jag min mun upplåtit har
Så väl från orgeln som från predikstolen.
Jag älskar folket, det har skapt min ära
Och lagt den skapade i minnets famn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:31:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/ss/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free