Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samtal i afskedets stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMTAL I AFSKEDETS STUND. 69
ERKEBISKOPEN.
Re’n koret öppnas, dagens milda strålar
Jag ser I Farväl, farväl, ers excellens!
Jag till mitt monument vill mig begifva,
Som präktigt der mot aftonsolen skiner
Bland gyllne kors och marmorhvita hällar.
Djupt längtar herden till sin fårahjord.
Emellertid låt statsbekymren hvila.
Flärolderna från verldens alla sidor
En annan riksdag skola blåsa in,
Det andra lifvets, och en annan makt
Än rikets ständer skall till riksrätt kalla,
Der intet hemligt protokoll skall saknas
Och ingen skuld på andras axlar vältas
Och intet särskildt honorarium
Af särskild gunst och nåde emottagas.
excellensen.
Tyst, mon ami! Tro ej, att jag är döf,
Om också död jag råkar till att vara!
Ni skriker, deklamerar faseligt,
Som om det gälde hamra metodister
Till döds med eder breda erkekräkla.
En herde må ni vara tusen gånger:
I politiken är ni dock ett får.
Nu lycksam resa! Excusez-moiI
Gör mig den tjensten att, om under vägen
Ni träffar tvänne första ståndens tal män,
Dem helsa mycket ifrån mig, och säg dem,
Att hvarje klubbslag, vägrande motion,
Ny balsam gjutit uti mina lemmar;
Och helsa bror Mathias Rosenblad.
Säg att jag väntar honom hvarje stund;
Säg alla, som ni råkar, att för skriket
Jag kall förblifver; helsa ministèren.
Åt dess krumbugter och dess gråa färg
Jag skrattat, så jag hicka fått på halsen.
Den som skall sitta på min taburett
Bör också hafva mina pantalonger.
Frambär min djupa vördnad — — Han är borta!
Ja, han är redan borta, redan gången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
