Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I NORSKA RIKSSTATH ALLARM FRÅGAN.
141
och afgjordes flere andra förändringar, som med föreningen
icke hade det ringaste att skaffa, såsom frågan om
adel-skapets införande, samt om 23 och 75 §§, den ena rörande
införandet af »personlige eller blandede arvelige
Forrettig-heder» och den andra om konungens apanage i fasta
egendomar, frågor af lika liten unionel beskaffenhet som den
förstnämda.
Således förfaller äfven detta skenskäl, och jag frågar:
om ståthållarembetet då verkligen varit ansedt för ett
för-eningsvilkor, hvarför blef ej en så vigtig rättighet med
tydliga ord i Grundloven bestämd, i stället för att nu stå der
som ett enkelt undantagsförhållande, under det att
karakteren af ett fritt och sjelfständigt Norge genomgår hela den
norska statsförfattningen och Norges jemlikhet med Sverige
är så tydlig, klar och mäktig, att norrmännen, gynnade af
lottningen vid ett kungaval, skulle till och med kunna
sätta en konung på Sveriges tron tvärt emot svenskarnas
egen vilja?
Vid ett sådant, så ofta af oss kanske med skäl
öfverklagadt förhållande lönar det icke stort mödan att tala om
öfverhöghet, grundad på något så relatift obetydligt och
efemeriskt som en svensk ståthållare i Norge. I dag kan
konungen dertill utnämna en svensk, i’morgon en norrman;
i dag hafva vi öfverhöghet, i morgon är det förbi med
den härligheten. Eller är det kanske meningen, att den
svenske och norske ståthållaren skola skiftesvis lefva och
regera, liksom Kastor och Pollux i mytens tider? Men
dertill fordras vida mer broderlig kärlek än som nu finnes
mellan Skandiens begge folk.
Och om vi också hade eller förskaffade oss denna
öfverhöghet, om vi kunde tänka oss, att Sveriges alltid så
högsinnade folk, som i sin egen grundlag förbjuder
tillsättandet af dylika embeten, nu skulle vilja påtvinga Norge
ett sådant, hvad blefve följden deraf? Jag vill icke skildra
de eviga tvisterna och striderna, jag vill icke framställa den
bedröfliga bilden af ett Skandinavien, försvagadt och utarmadt
af tvedrägt och hat. För öfrigt äro icke nationaliteterna
mina gudar; men äfven om de vore det, skulle jag från
blotta klokhetens ståndpunkt likväl aldrig tillstyrka något
berättigande för den ena nationen att förtrycka den andra,
äfven om den förtryckande vore mitt eget fädernesland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
