Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14a
TAL OCH ItlKSD AG S ANFÖRANDEN.
Om giftomannarättens upphörande.
(Den 25 jan. 1860.)
Icke sällan får man höra maximer så beskaffade, att
man kunde fråga, om man lefver nitton hundra år före, i
stället för efter Kristi födelse. Ungefär en dylik maxim
uttalas af lagutskottet i förevarande fråga. Man hade trott,
att, sedan det lyckats få qvinnan myndig vid tjugufem
års ålder, hennes rättighet att åtminstone vid den tiden
fritt få disponera öfver sin person, skulle vara klar och
ostridig.
Men man bedrog sig. Enligt lagutskottet skulle en
qvinna kunna vara herskarinna öfver Golkondas alla skatter
och palats, men, detta oaktadt, i sitt lifs vigtigaste fråga
vara beroende af sin portvakt, om denne händelsevis vore
hennes sambroder, halfbroder eller någon annan manlig
frände. Utskottet stödjer sig vid den gamla patriarkaliska
familjen och förklarar helt ogeneradt, att »folkets från
fädcrn ärfda föreställningssätt är den högste lagstiftaren».
Folkets från fadern ärfda föreställningssätt, om än aldrig så
mörkt, rått och despotiskt, skulle således vara den högste
lagstiftaren! Men kristendomen, som i så många århundraden
gått fram, brytande så många bojor inom samhället och
familjen; chevaleriet, som under tre sekler drog sitt svärd
för qvinnans frihet och ära; de yngre tidehvarfven, som
med sina mildare seder jemnat förhållandena mellan qvinna
och man, i det de förklarat dem lika inom vettets och
bildningens område, — allt detta är för utskottet intet, är
som det aldrig funnits till, under det att det der
föreställningssättet, ärfdt »från Gud vete icke hvilka bestar till
fäder», är allt.
Giftomannen, den nye patriarken, kan visserligen icke,
liksom sin stamfader bland det gamla Asiens nomader, döda
sin dotter eller sin syster, men han kan mörda hennes lifs
hela lycka, hennes jordiska sällhet. Hvad tycket är, det
har utskottet aldrig anat. Tycket är likväl namnet på en
stormakt inom den verldsdel som vi kalla menniskosjälen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
